Bara vardag

2010-07-31T22:04:00.000+02:00

Det är lördag idag. Vi sitter framför Kunskapskanalen och äter chokladmousse.

Imorse slogs vi om sömnen, gormade till varandra om att -du kan minsann sova ut om tre dagar!

Vi sket i det sen och gick ner till Hornsgatan. Placerade Hedvig framför en liten tant i främsta raden. Jag stod på tå och Sander som vanligt. Den fina Prideparaden passerade oss. Jag grät. Men jag var inte ensam om det.

Sen gick vi hem, sa till varandra
-Jaha, vad ska vi göra nu då?

Vi lekte lite på gården.

-Äh, vi går ut.

Tog nyckeln under grannarnas dörrmatta och hämtade deras fina fina Springer spaniel. Och så gick vi ut allesamman. Det kändes väldigt komplett. Två barn och en hund.

Lallade runt på Söder. Gick upp till svågerns restaurang och fick kaffe. Sen Coop.

Skulle bara köpa korv men kom ut med tre kassar och en röding fattigare.

Biffen sov. Hedvig var glad. Vi gick med vårt ekipage och placerade oss på Oliwer Twists uteservering. Hedvig gick hem efter en läsk. Ivan vaknade efter två öl. Och så gick vi hem och anrättade korven.

Och nu moussen.

2010-07-26T08:40:00.000+02:00

Jag har ändå lite semester. Kort, då och då.

Är väl ingen inbiten skärgårdsfantast men när det väl kommer till kritan är det väl mest som ett försvar. För att jag aldrig kommer ha möjlighet att skaffa mig ett eget lite ställe på en ö.

Två dagar på Yxlan. Med inget säskilt. Kastat spöet oräkneliga gånger, fått upp kilovis med tång. Fiskfrånvaron till trots, väldigt meditativt. Lite regn, ett par timmars strömavbrott och en 'powerwalk'. Broccoli och köttbullar. Broccoli och filé.

Powerwalk och broccoli, ja, ni hör ju vart det bärhän. Med diet och motion ska jag nog komma åter till min 14-åringskropp. Sånär som på distinkta spår av två graviditeter. Tillåt mig att småle litet.

Sitter på Waxholmsbåten nu, som ska ta mig till Slussen. Vartifrån jag har två minuter till jobbet. Familen lämnades kvar på ön, men kommer nog snart efter.

2010-07-18T23:26:00.000+02:00

2010-07-18T23:25:00.000+02:00

Mitt killhäng.

2010-07-18T23:21:00.000+02:00

En långhelg i Köpenhamn. Som går via Oslo till Stockholm. Då vi
missade anslutningen i Malmö blev vi kompenserade med sovkupe i
första klass. Frukost på Royal Viking. Och jag kommer ändå hinna
hem och duscha innan jag går till jobbet.

Vi hälsade på min barndomsvän Magnus. Bodde i hans fina lilla lya
på Norrebro. Badade i kanalen. Åt franskt. Åt italienskt. Åt på
McDonalds. Åt i Christiania. Åt korv. Och rågbröd. Drack vin. Drack
öl. Var ute till två. Och till sex. Och till fem och till två igen.
Och nu räcker det.

Imorgon är det stockholmsliv igen. Sander åker till barnen på landet
och jag stannar i stan och jobbar. Och hoppas på att barnen kommer
till stan snart.

2010-07-10T02:13:00.001+02:00

Det var länge sedan jag skrev. Har inte varit vidare värst upptagen
men likaså har det inte hänt så mycket.

Bilden illustrerar mönstermiddag i Enskede. Ost, bröd och (fransk)
cider. Det var en fin kväll.

Jag gör egentligen inget än att sakna mina barn. Debaser, Indigo,
Kåken och vafalls! Ni kan dra. Det enda jag önskar är en biffig
liten biff och en tanig liten banan. Biffen och Bananen. Jag kommer få
dem i övermorgon. 48 timmar med barnen.
Sen, ungarna tillbaka till Dalarna och jag o San på ett tåg till
Köpenhamn.
Jag tror att vi bara ska fika. Det är min ambition. Åka till
Köpenhamn och fika i tre dagar.

September. Vad vore vi utan årstiderna? Utan längtan? Tjocktröja,
halsduk och boots. Och jag har inte ens badat iår.

2010-07-04T20:49:00.001+02:00

Jag kan inte låta bli att bli nostalgisk när jag sitter vid min
barndoms busshållsplats. Det är stundom så fint här i Romme. Jag
har legat i soffan i morgonrock under större delen av dagen. Kollat
på amerikanska realityserier. Och inte kunnat sluta. Grävt i frysen
och hittat pappas köttgryta och ett jäkligt vitlökigt potatismos.
Och en halvliter vatten till det. Befinner mig just nu ungefär 500
meter ifrån vart Jay-Z och Beyonce landade med sitt plan för nästan
ett dygn sen. What tha fuck liksom. Han var enorm igår. Det var Mando
också. Och Fogerty. Norrlands Guld gjorde återigen ett bra jobb igår
också.

Om ytterligare ett dygn är jag på tåget tull Stockholm igen. Pissiga
veckor utan barnen. Men då jag ska tänka hårt hårt på att de
plaskar i en ljummen insjö.

2010-07-02T16:11:00.001+02:00

En bästis och jag.

I näst intill bara mässingen sitter jag på mina föräldrars
veranda. Jag dricker öl. I utbyte mot festivalbiljetter har jag lovat
att vattna blommor och mata katterna. Då kan jag också passa på att
duscha.

Igår såg vi Robyn. Vilken vilken tjej. Vi såg, eller lyssnade på
Melissa Horn och så drack vi kaffe ackopanjerat av Kent. Man blir ju
lite blasé på festival. 'Jaha, där spelar Lily Allen liksom, äh,
ska vi dra o käka hamburgare?'

Snart ska jag trolleritrollera och byta skepnad.

2010-06-28T17:51:00.001+02:00

En midsommartårta som tappades innan den serverades.

Sommar och en jävla massa sol.

Allt (borde vara) toppen.

En bussresa ut till Sollentuna förpestad av curryburgare.

Huvudvärk, ländont (!), magont och yrsel.

Men midsommarhelgen var fin den. Och barnen, för att inte tala om
barnen.

2010-06-25T23:49:00.000+02:00

Lite så vi jobbar på midsommar.

2010-06-19T18:52:00.001+02:00

Jag börjar få sittsår. Ty jag sitter på en liten trästol ganska
nära tvn.

Jag grät.

Och inbillar mig att jag gör nytta då jag tvättar, ganska
oengagerat, samtidigt.

Jag är hungrig och står helt handfallen inför att jag ska behöva
laga mat, till mig själv.

Kanske jag dammsuger och förlåter mig själv för den här dagen.

2010-06-15T13:02:00.000+02:00

Mina barn i Dalarna.

2010-06-13T02:57:00.001+02:00

Med storbarnen på Mariatorget.

Men det var då.

Nu i detta nu är vi på en läcker 30-årsfest. Roligt, dans och
sånt. Klockan börjar närma sig tre och det ljusnar.

Vi försökte med Lady Gaga men den gick i tre sekunder innan den blev
utbytt till nåt åttitalig...

2010-06-10T20:01:00.000+02:00

Att uttrycka sig kryptiskt är inte min favoritföreteelse. Särskilt
inte när det riktar sig mot en specifik person, som det oftast gör.
Men åh, så jag önskar!

Nog om det. Nya friska tag.

Imorgon är det fest och jag ska klämma ner den här stackars kroppen
i en figurnära klänning. Den här stackars kroppen som önskade att
den vore gravid, så behövde den inte tänka så mycket på själva
formationen. Ett par pansar-håll-in-strumpbyxor och vi ska nog hålla
både mjuka magen och kissblåsan i schakt.

Att komma hem och mötas av den lilla mjuka kroppen och man gråter
förlösande.

2010-06-09T19:35:00.000+02:00

Sista dan i ettan. Tårta till frukost och den blomstertid nu kommer.

Nu, sommarregn och övertid. Syr små små osynliga men ändå så
betydelsefulla stygn. Snart klar och då utstämpling.

2010-06-08T22:03:00.000+02:00

Jag rasar ihop i soffan i en liten hög. Hemmet var fyllt med svär-
familj när jag kom hem. Det tog musten ur mig.

Jag tänker på min nya svarta klänning, med öppning i ryggen. Och
mina nya jeans som ska komma som ett brev på posten. De två
trettiårsfesterna som hägrar till helgen. Alla kläder jag har under
mina vingar.

Jag tänker på sommarlovet som kommer imorgon, och på sommarens
logistiska problem som vi blundar för.

Och när min familj drar till Dalarna på söndag, då vill jag veckan
därefter bli bjuden på middag hos folk varje kväll. Annars blir det
inget.

2010-06-04T12:00:00.001+02:00

Golvet på toaletten gör mig alldeles snurrig. Jag ser i kors och
försöker se om golvläggaren gjort något hemligt mönster. Som man
ser när man stirrar riktigt länge. Jag ser inget. Istället går jag
och gör mig en deluxig youghurttallrik.

2010-06-03T22:57:00.000+02:00

Lite nagellack och man är i hamn.

Gårdagen ägnades åt teamworking. Menswear grillade biffar i Enskede.
Jag sa inget, men jag tycker ju kanske att man inte ska Äta Biff. Man
ska pussa på Biffar.

Träffade en Färjantjej imorse. Jag vill tillbaka till Färjan! Kan
man arrangera ett efterhäng?

2010-06-01T15:08:00.001+02:00

En sjukt sen lunch. Måste man väl ändå säga när den inmundigas
klockan tre på eftermiddan. Men jag ville vänta in i det sista med
min naturella omelett kryddad med örtsalt. Jag får kaffe och solsken
till efterrätt.

Idag är jag fin. Målade tånaglar, klackskor och brosch.

2010-05-31T23:09:00.000+02:00

Vill du känna dig lite snygg på jobbet? Ja, rent av lite fashion. Ha
då inte dina sunkiga springskor på dig, ett par jeanstights från
stort klädmärkes barnavdelning och försöka släta över det hela
med nån sladdrig sak från det fina klädmärket upptill.

Dålig kläd-dag. Imorgon kommer jag vara så snygg att de tror att det
är en ny tjej som börjat. Kommer stolpa omkring i klackar också, det
gör ju faktiskt alla andra.

(Jag såg kollegorna imorse, de hade också sunkiga gympadojjer, men de
hade visst ombyte!)

2010-05-30T22:52:00.000+02:00

Såhär rusar vi runt i stan och kollar på lägenheter. En 95a med på
tok för litet kök. Annars fin. Sen då - en 135a (!!!) med på tok
för mycket utrymme. Jag frågade Hedvig vad hon tyckte. 'Lite för
stort' viskade hon som svar. En 135a med rätt stort renoveringsbehov,
om man inte gillar den inrökta doften och färgflagor i taket. En 135a
med en innergård som en bunker och med fönster ur mot Gröne Jägarn.
Häpp! Men dock, 135 kvm och två kändisar i porten. Kommer vi
förtrollas av kvadraten? Och kändisarna? (ser framför mig kommande
måndagsmiddagar där ämnena höjdhopp och film avhandlas)
Äh, det är ändå lång väg till att något ska bli realitet. De
där på 135 ska ju vilja bo på 70 kvm. Och så kanske de ångrar sig
när de inser att det enkom är 69.

Vi har bara tre gröna byten. Snäva önskemål/krav. En till att kolla
på. En jäklit fin 95a.

Ursäkta radbrytningen. Det blir så när jag epostar inlägg.

2010-05-29T09:14:00.000+02:00

Vy från mitt läge. Sängläge. Jag kan vila i 45 minuter till, sen
är det melodikrysset.

2010-05-25T23:06:00.001+02:00

Jag tror att ikväll kan vara en såndär kväll då man liksom vara
sitter uppe. För sittandets uppets skull. Inbillar mig i detta nu att
skillanaden är marginell i pigghet imorgon.

2010-05-25T22:54:00.000+02:00

Inga bilder! Det måste kompenseras.

(kan någon berätta för mig hur jag kan skriva mellan bilderna? Och
hur man blir av med knasiga radbrytningar när man mailar inlägg. Tex
Skrymorsan kanske kan berätta det?)

2010-05-25T22:27:00.004+02:00

Jag har min svärfar vid köksbordet. Min make i Köpenhamn. Barna i sängarna och mig själv har jag i soffan.

Skulle kunna skriva om att jag har haft en fantatisk helg igen, för det har jag. Men jag tänker inte gå in närmare på det. Kanske vid senare tillfälle. Jag träffad en massa vänner. Åt gott. Drack gott. Skrattade mycket. Och hade lite huvudvärk.

Men vet ni hörrni varför det blir ett sånt matande efter helgerna? Därför att det är just då det händer något utöver det vanliga.
Annars ser dagarna ut som följer:

Går upp någon gång mellan 06.30-07.25
Väcker Heppson. Så tyst som möjligt, så inte Bifflund vaknar. Om han inte redan är det.
Frukost, manande på 7-åringen.
Klädkris i garderoben. Ibland uppstår en svindlande känsla.
Pausar med att sminka mig. Tycker alltid att det blir lite för mycket. Men det beror nog på att jag måste färga ögonbrynen så jag inte behöver måla på så mycket.
Kollar i garderoben igen. Det är bara för att jag blivit lite tjock som jag krisar. Återkommer till det.
Dricker en kopp the och matar bebis med brödbitar.
Kollar så gympapåse är på G. Eller frukt. Eller läxan.
Vi tjejer klär på oss och snörar skor. I värsta fall behöver jag här göra ett klädbyte också.
Puss på dem som stannar hemma.
Promenerar hand i hand till skolan och snicksnackar om ditten och datten.
Vid skoltrappen pussas vi varannan gång. Varannan gång i kapprummet.
Jag går en omväg till jobbet. För att vardagsmotionen liksom försvunnit. Knallar längs Söder Mälarstrand med Morgonpasset i örona.
Är ändå rätt tidig på jobbet. Kaffe, kaffe och kaffe. Jobb jobb jobb. Till sex, åtta ungefär.
Hemma. Mitt i läggning. Jag pussar och myser och byter och gör välling. Läser och tjatar.
Sen äter jag middag.
Sen kollar jag på tv. Fast mest fipplar jag med iPhonen. Sander jobbar.
Är jag riktigt koko kan jag hålla på att göra ingenting till jäkligt sent.
Sen sover jag.

Och sedan allt åter igen.

På helgerna tar jag igen hela veckans händer-inte-så-mycket.
Så gjorde jag också denna helg som var.

Äh, kom ju på att jag redan skrivit en (opostad) fullständig redogörelse för helgens göromål.

Okej. Det blir ett skitlångt inlägg det här.
Fest i helgen igen. Jag kan inte göra något åt det. Det är bara att gå. Och det blir alltid så bra. Man är snygg, snicksnackig och dansar allt som oftast som en gudinna.
Fredagen tillbringade jag med en mycket god vän till mig. Kvällens tema var nog - snack. Högt och lågt och så låtsades vi stundom att året var 1998. Vi var på Pet Sounds bar, som min fina vän dagen efter ville få till Pettsons bar. Jag väste mellan tänderna -'Pet Sounds, för i helvete'. Vi tog hissen upp till Himelen därtill och kände oss lite, ja, big city life liksom. Hissen gick ner och min vän ville gå till Kvarnen. Men mitt mcfeast-sug hade kickat in så det var bara att ge efter för det. Äh. Sen gick vi hem i alla fall.

Solskensfrukost på gården. Lisa 30 år, och vi fick henne! Vi bakade scones och Heppson tvingade Lisa att sova räv i en timme eller så. Fira fira. Hurra!

Bifflund fick hänga med på tjejlunch på Mälarpaviljongen. Och vilket väder!! (hur många gånger har vi sagt det under den här helgen?)

Mastodonttvättade och kostade på mig en klädkris.

30-årsfest för fina L.

God mat. Mycket vin. Kaffe och kaka. Discodans och spotifybattle. Duggregn och en lite arg granne. 'Och Gabban är här!!'. Och mycket båtsnack. Färjan. Å, va roligt.

Sander lämnade hemmet imorse för att fara mot sydligare breddgrader. Köpenhamn. Kommer hem om fyra dagar. Hans far ska vara stand in för honom under de dagarna.

2010-05-19T22:18:00.002+02:00

Det var bara buffel och båg. Inte tusan gick jag och fikade i lördags. Jag gick med min värdelösa weekendbag i form av en cerisefärgad väska i plastig fuskskinn till en agentur i Gamla Stan. Där mötte jag upp 11 andra tjejer. Vi var skakis, peppade och hade hög puls. Dags för L's möhippa! Hoho haha. Vilken dag. Vilken kväll. Vilken natt. Vilken gryning. Vilken morgon. Vilken förmiddag. Vilken lunch. A ni fattar. Överraskningsmoment där den blivande bruden blev tagen på sängen. Eller rättare sagt balkongen.
Tre fina tjejer hade fixat och råddat så allt blev så bra.
Halv sex på morgonen gick de sista och la sig. På Färjan. Ja, den Färjan. Ett par tre timmar senare goffade vi i oss frukost. Sedan badade vi bubbelpool så jag tror jag fick blåmärken. Och så toppade vi med hamburgare och lite tårar.
Är så glad för att ja' får va me'!

Det är mycket fester nu. Det är jätte. jobbigt. Missförstå mig rätt (?), festligheterna i sig, enskilt, är roliga, men när man ser från ovan ser det bara busy busy ut. Ligga i soffan, sked, vart tog det vägen?
Tretti
Möhipppa
Tretti, Tretti
Möhippa
Konsert
Tretti, Tretti
Bröllop. (The royal)
Midsommar
Peace and Love

Så. Spontant kan vi ses där andra helgen i juli.
Inte för att jag har något med the royal wedding att göra men det kommer nog inte vara stilltje i stan.

Sitter i soffan nu. Med nyligen såpskurade golv. Johodå, en ska minsann intervjuas imorgon. För lokaltidningen. Från därhemma alltså. En gammal skolkamrat kommer ner och ska göra något slags reportage. Om mig? Eller mitt hem? Det är därför jag skurar golven, jag vet inte riktigt vinkeln ännu.
Det är bra det där. När man ska få besök av personer man vill göra gott intryck på. Då får man golven skurade och de fina färgad spetsglasen i hyllan bakom dörren i vardagsrummet dammade.
Men pionerna, de köpte jag till Sander.

2010-05-14T20:56:00.001+02:00

Jag sitter på huk på golvet i vardagsrummet. Alldeles intill stereon. Det var radion jag skulle slå på, för att få lite sällskap. Och så fastnade jag i positionen. Jag är alldeles ensam, tänker att jag ska ta tillfälle i akt att tvätta lite. Men bara lite, bara mitt. Två halva skvalpiga maskiner kanske. Funderar på middag. Är hur hungrig som helst men kan inte få till något kreativt av gröna ärtor, korv och potatis. Jag som är barnsligt förtjust i äggmackor kommer nog slutligen nöja mig med det.
Vår helgDN låg på hallmattan när jag kom hem från jobbet. Jag läser ett stort reportage om att Trädgårn öppnar ikväll, vid 'Huset under bron'. Många jag känner ska dit. Men jag känner mig plötsligt lite gammal och sliten. Är inte en av dem längre. Eller så är det för att jag redan varit ensam hemma i tre kvällar och ändå är förnuftig nog att tycka att en fjärde dag av alkoholkonsumtion kan vara lite i överkant.
Ser fram emot morgondagen. Jag såg i tidningen att det ska bli fint väder, strålande sol och tjugo grader. Kan det vara så. Jag ska träffa M och gå på café. Båda är barnfria. Vi kanske får en plats på en uteservering? Och sitter där i timmar. Men det vet man ju hur det blir med det. Är så inprogramerad på sjuårsfika och ettåringsfika att när kaffet är urdrucket och kakan är uppäten blir man rastlös och känner sig slöig och ineffektiv på sin barnfria dag. Måste ju hinna köpa torrschampoo också. Och passa på att gå i de där butikerna som inte lämpar sig med barn. Knökfulla seconhandbutiker och Wigerdahls värld kanske?

Nu så. Tvättstuga, sen koka äggen, på mitt vis, i åtta minuter. Säg vad ni vill om det.

2010-05-09T23:02:00.000+02:00

Söndag kväll och jag hade bestämt mig för att sitta vid tvn ikväll. Jag sitter visserligen här men har nästlat mig in i iphonens nät. Jag ser nåt på tvåan där de talar om tonfisk och sushi i Amerika. Nyss var det partiledardebatt. Ett halvt öra här och ett där.

Jag var på Superettanmatch i fredags. Hade jobbat på som tusan under veckan för att jag skulle kunna gå tidigare och möta upp de andra supportrarna. Bajen-Brage. Där jag är fan av sistnämnda. Jag blir alltid så glad när jag hör dalmål och framförallt kanske borlängemål på stan. Nu, på krogen där vi möttes upp, var det som att stiga in i en euforivärld av dalmål. Skulle man ut och lufta sig var man åter mitt på Södermalm. Vi var peppade, sjöng hejjaramsor som sprugna från 50-talet, då vår egentliga storhetstid var. Åkte till Söderstadion med fnittrigt bubbel i hjärtat. 13 minuter in i matchen, samtidigt som jag talar med min papap, gör Brage mål. Det var ju helt sjukt. Och oj vad lätt man rycks med och blir en genuint hängiven supporter (som var tonåring när hon senast var på Bragematch).
Jag stod och språkade med en gammal bekant när en kille, som ser ut att vara i min ålder kommer fram till henne. Jag frågar honom om han bor här i stan, om han är från Borlänge osv osv. Han ser plötsligt stött ut, säger till mig, 'vi fyller ju samma dag, den 11e, jag gick också på Gylle' jag kände inte igen honom. Och han måste ju bara varit kär i mig då. När jag letat en stund i bildbanken minns jag honom litet. Men han finns ju kvar i mitt huvud som 14-åring. Inte som en typ 30-årig snubbe som jobbar på Länsförsäkringar liksom. Jag åkte hem nästan direkt efter matchen. Efter att jag köpt tre öl för fyrtio kronor styck. Folköl.

På lördan var vi på en rolig fest med marint tema. Det var festen som var rolig, inte temat. Vi träffade våra killar som vi pluggade med för 8-9 år sedan. Re uni on. Kan man säga. Efter festen, som började kl 17 (kommer det med åldern?) tog vi en skitdyr öl på Riche innan vi, jag, beslutade oss för att dra hem istället. Halv två sov vi som klubbade sälar. Barvakt, det var gudmor Maria som förvirrade Bufflund med att byta blöja i mörkret.

Söndag. Maria vaknar tidigt. Läser dn i köket och väntar på att höra ljud från sängkammaren. Så fort Biff sagt 'pip' är hon där och plockar upp honom. Hedvig gör snart sällskap med dem. De klubbade sälarna sover till kvart i tio och vaknar av dofter av nybakta scones. Oh. Ah. Maria asså...

Vi segade runt här hemma, röjde upp efter sviterna med att ha barvakt. Jag skulle precis gå och lägga mig en stund när vi insåg att vi var tvugna att klä på oss och göra oss i ordning. Min svåger och hans tjej, som precis öppnat restaurang, skulle ha en get togather för alla som vart med och hjälpt till på ett eller annat sätt. Läppstift på truten och det var på'n igen. Det var trevligt och gott.

Nästa vecka ser jag fram emot (?) att vara ensam hemma. De andra har långledigt och drar till Dalom. Jag själv ska passa på. Passa på att äta spenat, jobba skitsent (eftersom jag kommer komma lite sent på morgonen, så blir det när man inte har 8.30 att passa i skolan), träffa lite vänner, kanske sova över hos en kompis? Det har jag inte gjort sådär mitt i veckan på säkert tie år.

Det har varit en bra helg.

Ps, som tusan! Jag motionerade i lördags! Ds.

2010-05-02T14:49:00.000+02:00

2010-05-02T14:46:00.000+02:00

Vi är på landet. Landet som jag motvilligt kallar det. Lummerlandet kallar vi det för de invigda. Eller bara Lummer. Jag går i pösjeans och stickat. Det är varmt, fint och nyutsprunget.

Vi drabbas av nybyggardrömmar. Det är ju Sanders föräldrars ställe juni-september. Kanske den tiden då man helst vill vara här. Det är alldeles för mycket att riskera i relationer att vara här tillsammans i mer än tre nätter på raken. Så vi vill bygga eget. På skiftet bredvid, där bakom träden. Ingen sikt, men tillräckligt nära för att barnen ska kunna drälla mellan. Så som i generationsboenden flyttar vi hit sen och Hedvig och Ivan tar över det vi bygger. Gud vilken bra idé! Vi måste bara få köpa tomten bredvid. Som förmodligen kommer att kosta fyra gånger så mycket som hela skiftet. Ska vi köpa skiftet? Och bli skogsägare! Ser då fram emot kommande deklarationer då man äntligen kommer få känna sig lite märkvärdig. Inte bara smsa iväg utan jaha, jaja, jag är både skogsägare och fritidshusägare, jodå.
Har så många idéer nu. Tänk att få bygga sig ett helt och hållet ändamåligt hus. Platsbyggt, jo, det kommer vara melodin. Och det får gärna vara allmogigt men ändå modärnt. Lösvirke får det bli, timmer blir för komplicerat. Eller vad säger du pappa, du blir ju byggmästare! Svart falufärg för att binda ihop alltihop. Gamla dörrar, har ju en hel karl som kan göra nya karmar. Men han sa visst att efter att han gjort det här husets 13 fönster à 15 rutor x 2 med innerfönster aldrig mer skulle göra fönster. Men asch, vi kan ha stora fönster, utan spröjs. Vi cross cookar lite. Kamin får det bli och så vill jag att någon ska berätta för mig att man kan ha vedspis utan att ha murstock. För ni förstår, att laga mat på vedspis, de ger livet en ytterligare dimension. Vi kommer missbruka trädäck. De kommer byggas överallt, för egentligen är det rätt sank mark där vi vill bygga. Men hittar vi några präktiga stenar under mossen så ska det nog gå vägen. Och spångar lite här var. Solnedgång över Flosjön, dä ä fint dä.

2010-04-30T14:22:00.000+02:00

2010-04-30T14:21:00.001+02:00

Att sitta själv på en buss i tre timmar. DN. City och Residence. Jag lyssnar på den enda skivan jag har på Itunes, det är Bob Dylan. Jag sitter bredvid en bredaxlad herre som hela tiden anstränger sig för att våra armar inte ska nudda varandra. Han läser en pocket och har Focus i fickan framför sig. Han dricker äppelMer och äter Riesen.
Bussen är full med pensionärer. Det är väl så när man åker såhär mitt på blankan.
Sander var upp till vårt hus igår. Lämnade barnen med min pappa, åkte vidare upp och la i båten och bryggan. Tog ner lakanen från fönsterna, vädrade ut. Så för mig är det bara att komma upp till ett varmt hus där allt det tråkiga som har med öppning att göra redan är avklarat.

I övrigt är allt i mitt liv lycka.

Lycka.

åh! Nu ser jag tussilago och vitsippor läng värgrenen! Bring the spring baby!

2010-04-26T23:12:00.000+02:00

Hej! Här är jag! Hoho!

Eftersom I'm living a dream så håller jag på att pajja det lite. Eller vi rättare sagt. Mitt i idyllen och lyckan har vi kommit på att vi måste flytta. Något som säkert andra tyckt vi borde gjort för länge sedan.
Björns jävla bostadsbyte.

Utgångsläget är. Ett fabulöst läge. En oslagbar innergård. Grannar man vill dela resten av sitt liv med. Kullersten. Lusthus. Ett kliv ut på götgatsbacken. Sju minuter till skolan. En minut till tunnelbana. Sju minuter till jobbet. Två minuter till affären. Kulturhus.
Fan. 70 kvm. Två rum. Två barn. Två vuxna. Kakelugn. Hundraåriga golv. Såpa. Åh...

Att bo på det här viset med ett barn funkar finfint. Och hade funkat med tre till för hundra år sedan. Men 2010 gör det tydligen inte det. Och vi blir säkert kallade kokobello bakom vår rygg.

Vi önskar: Fyra rum (tre i alla fall), sekelskifte (ej 1980-tal och senare), fin gård (helst inte asfalterad om man får välja, och kanske ett träd), i samma hus (ja, men inom en radie på 1000m).
Det är ett jäkla emmel (ämmel? - väldigt dialektalt) att vi har det så bra. Varför kunde vi inte ha en tvåa i tjottahejti? Måste vi utgå från top notch läge? Borskämda till tusen är vi!

Det här sätter igång sådana olustkänslor hos mig. Och lite ångest. Ska det bli sista sommaren på gården, bland syren och pion?

Stänger av allt och åker till Dalarna i helgen. Sjösättning! Helly Hansen och röklukt. Stövlar och korv. Linnelakan och fårskinn. Vårsol och snödropp?

2010-04-19T22:05:00.001+02:00

Jag ska gå ner i källaren och hämta symaskinen nu. Overlocken får nog stå kvar ett tag. Mitt livs dyraste investering. Ni kan nog googla er till vad en helt okej overlock kostar och se vad jag har för referenser på 'livs dyraste investering'.

Jag ska sy in ett par jeans. Haha, de är vida, inte för stora. Ett par andra jeans funderar jag på att sy i en såndär tjusig revär som man hade för 15-20 år sen. De köpte jag optimistiskt dyrt för en vecka sen. Det går ju snabbare att sy i en revär än att gå ner och/eller omfördela tre kilo.

2010-04-17T15:12:00.001+02:00

Vårt helgnöje är att skriva minutiös matsedel, möblera om och baka bröd. Vi ville ha nåt gott till kaffet också, då bakade vi en sockerkaka. Och drack kaffe och delade broderligt och systerligt på den sista mjölkskvätten. Vi har inte så gott om stålar. Så att säga. Vi ser fram emot tisdag. Så att säga.

Pengabristen till trots ska jag gå på fest ikväll. Hos min vän som bor kort härifrån. Det är en bugg-fest. Kanske jag återkommer.

2010-04-13T23:11:00.002+02:00

Enträgna inlägg. De som trodde de var skrivna i slutet på april. Var tvungen att ta bort dem. Byxorna är sedan länge tvättade och pengarna är sedan länge slut.

Det är vår nu. Det vet alla. Varje år känns det som pånyttfödelse när den kommer. Tänk att. Ändå.

Jag jobbar mest. Äter matlåda och dricker alldeles för mycket kaffe. Blir svettig framåt eftermiddagen. Ett strykjärn avger ändå mer värme än man tror. En dator också. Och människor, fast det vet man ju.

Jag måste göra en klädgubbe nu. Det som var som viktigast för Hedvig har blivit min nyckel till att lämna på skolan i tid nu. Jag tar nåt svårt bara, så bllir det bra.
Duschar jag sparar jag också tid, och, vaknar kanske upp med såntdär härlig fall fall fall på håret.

2010-04-07T00:43:00.001+02:00

Jag vet att ni inte kommer tro mig. Men jag började faktiskt dagen med
en löparrunda. En nätt liten sådan som varade i 2,5 km. Av dem
löpte jag kanske 1,5.
Man ska satsa lågt för att lyckas.

Kom hem lagomt till den yngre figuren vaknade. Duschade, pressade
byxor och rostade bröd. Och bytte tre bajsblöjor.

Sen gick jag till jobbet.

Sen gick jag och tog en öl med Mina (Sander, du läser ändå aldrig
det här.)

Gick efter det och inspekterad Marias loft. Maria vår fina gudmor, en
av dem, som har byggt ett skyhögt loft som ungarna aldrig kommer få
beträda. Vi drack Retsina och fnittrade åt att Sander gav Ivan fem
droppar pepparmyntsolja istället för D-droppar idag. Det var såklart
inte kul!!

2010-04-05T23:34:00.001+02:00

Helgen i Dalarna erbjöd följande:

Ankomst i föräldrahemmet på torsdag kvällskvist. Supé bestående av mackor, the och brorsbarn. Fyra iPhones was in tha house och jag la ner mitt begär efter ett tag då jag tyckte det blev lite fånigt. Istället ägnade jag mig lite inställsamt åt att sticka.

Fredagen gjorde vi just inte så mycket, som sig bör. Jag gick upp först med alla barn, vid halvsjurycket och fick därför ta igen mig ett par timmar efter frukost. När jag vaknade var de andra tre ungdomarna, min bror, hans fru och min man, och tvättade bilarna. Väldigt ungdomligt. Jag och mor promenerade med barnen. På kvällen skulle vi ha spelat sällskapsspel, men ovanstående tre ungdomar missförstod det hela och trodde att det var iPhonespel som gällde. Vi andra kollade på Solsidan och Talang. Jag stickade samtidigt.

På lördagen rättade jag till min tofs på huvudet och glassade in till stan för att gå på systemet. Utdelningen var god, men den enda jag kände igen var en tjej jag gick i paralellklass med på högstadiet. Vi hälsade inte. Jag åkte och köpte blommor till mamma och pappa och träffade där min mammas bästa kompis son och hans mormor. Highlife!

På lördagseftermiddagen drog vi iväg till Smedjebacken. Min vän Sofia hade där sin 30-årsfest i superhjältetema. Sander hade lånat en Stålmannendräkt av Hedvigs klasskompis pappa och själv var jag förvandlad till Catwomen. Men blev hela kvällen tagen för en mus! Övriga festdeltagare var ganska mycket mer ambitiösa. Halv tre gick alla och la sig, som på given signal.

Söndag. Jag vaknar. Solen skiner. Jag går ner. Möts av ett kök som liksom är lite dagen efter. Börjat ta itu med det för att få mitt livsnödvändiga the. Slutar med en brakfrukost. När vi sedan ska åka hem vill vi först åka förbi hos en annan kompis i Smedjebacken. Vi gör det på old school-vis och ringer inte innan. Han är naturligtvis inte hemma och vi har inte hans nummer. Lämnar en lika old school lapp som meddelar att 'we was here'. Sen kommer vi till starten på det svettiga. iPhone. Igen. Och denna gång i kombination med gps. Eller, ja, budgetvarianten som ingår i paketet. Knapprar in vart vi är, alltså mitt i skogen i princip, och vart vi vill åka, till ett litet samhälle. Får upp en resväg som ska vara fyra mil lång och ta 53 minuter att åka. Men, det är så knasigt, den vill att vi ska fortsätta åka på den här vägen...? Jaja, då gör vi väl det. Nå, varningstecken såsom bommar man måste hoppa ur för att öppna och oplogade- angivna- vägar- där- man- tar- den- second- best borde kanske räcka, men vi åkte faktiskt efter gpsen! Så det borde vara rätt!? I vårflod och tjäl-lossning? På skogsväg. Nä. Mitt värsta scenario var ju såklart att bli idiotförklarad av nån skogsägare som skulle vart tvungen att dra upp oss med traktorn. Men när vi såg att vi var på väg mot en vändplan, på fel ursprungsväg dessutom, ja, då vände vi! Förnuftigt. Vi kom hem sent. Med en tvåfärgad bil. Jättesmutsig.
På kvällen åkte vi upp till våra goda vänner i Dala-Floda. Vi åt pasta och spelade 10 000. Jag förlorade kapitalt och gick och la mig.

Måndag. Lammning. Tackorna var som serietecknade, jättestora! Var med och såg när en lammunge kom till världen. När den inte hade rest på sig, efter ca 10 minuter tyckte tackan att den var seg och började sparka på den. Herrgud, i det nya livet. Jag frågade min käre fåraherde om jag var blödig men han hummade mest till svar och knuffad till tackan, som slutade sparka på sin bebis. Sen grillade vi korv med ungarna och vaktade tackorna.

Sju var vi hemma. Lagade matlådor och förbereder inför studentdagar. Har så lite pengar att vi nästan fnittrar åt faktumet. Jag har fått utegångsförbud under lunchtid.

Det var påsken 2010

bilder i en jäkla o-ordning.

2010-03-29T23:11:00.000+02:00

Väldigt härlig måndagsmiddag. Det var vår tur ikväll. Köttfärslimpa deluxe. Jag bidrog med vin och öl. Kan återigen konstatera att våra grannar är de bästa - stjärnstopp. En scenograf. En kostymör. En (frånvarande) regissör. En keramiker. En möbelsnickare. En musiker. En jurist. En mönsterkonstruktör. En smed. Och sex ungar. Juristen är såklart lite odd. Men hon är en avdankad teaterproducent så då är allt det kulturellat intäckt. Vi är de bästa för varandra, i åldersspannet 29-55. En vacker, vacker dag åker vi på en okomplicerad semester till Provence, eller nått.
Jag kan inte nog tala om det här, men det kan inte mätas i något att man har bra männskor omkring sig i sin alldelesa vardag. Som vattnar blommor, som kollar tvättid åt en, som man kan vakta katten åt, som - ja -finns där. Hemma. Hur ska vi någonsin kunna flytta från vår tvåa på sjuttio kvadrat?

2010-03-28T22:33:00.001+02:00

Nä! Är datumen back on track nu?

2010-03-28T22:31:00.001+02:00

Gillar't att mina mailade inlägg är en månad pre. Why?
Håller på med något så ofattbart som ett fotoalbum. Jag vet att jag
kommer vara glad i resten av mitt liv för det. Och mina barn. Och mina
barnbarn. Jag gör ett Kenya-album och adderar Hedvigs
dagboksanteckningar.

2010-03-27T19:31:00.001+01:00

Den 10e mars

Vi bor tre nätter i Shella. Precis som vi gjorde för nio år sedan. Sover middag som stockar.

Igår firade vi vår förlovningsdag med att först släpa ut is och kyld champange till stranden. Jag lovar, aldrig har champange smakat så gott, aldrig. Vi solade tappert medan vi blev vindpinade av sand. Badade ljummet i havet. Återvände till vårt casa för dusch och klädbyte. Kl fem mötte vi upp vår vän Muisini och åkte på sunset trip. Lite överskattat måste jag säga, men det behåller jag för mig själv. Tillbaka på fast mark placerade vi oss på restaurang Peponi. Träffade ett jämnårigt svenskt par som vi pratade oavbrutet med i ett par timmar. Peter och Lisa. Avrundade med att byta mailadresser. Väl hemma upptäckte jag att min iPhone saknades. Oj oj vilken puls!! Ringde Musini för att fråga om jag glömt den i båten, samtidigt som jag smått rusade tillbaka till Peponis. Precis innan jag kom fram ringde Musini och sa 'you are lucky...' Hans vänner hade tagit hand om den kvarglöda påsen på Peponis. Shit pommes, vad glad jag blev! Vi tog en till öl, tilldelade upphittaren en stjärna i himmelen och gick sedan hem för att sova.

Idag har vi ännu bara ätit frukost, Sander har sovit en stund. Jag har kommunicerat med Nokiatelefonen. Vi har två alternativ för dagen. Antingen gå skit, skit, skitlångt på stranden. Eller åka över till Manda och sitta vid ett Italienskt lyxhotells pool. Det kostar nätta 5000-14000 SEK per natt att bo där. Men att sitta vid poolen och ta en öl kostar inte mer än vanligt. Jag röstar för det sista alternativet.

Om 8 dagar åker vi hem. Fytti farao vad jag längtar. Men vi har roliga grejer kvar. På måndag, om fem dagar börjar vår resa.

Saker jag längtar efter hemma:
Inomhustemperaturen
Utomhustemperaruren
Sängen
Luftfuktigheten
Duschen
Att jobba
Familjen
Vännerna
Mitt hem i allmänhet
Våren
Kläderna
Att sminka mig
Att köpa mat och laga mat
Vardagen
Hembakt bröd
Läsa morgontidning
Morgonpasset

Jag tror det kommer dröja rätt länge innan vi kommer hit igen. Kostar mycket, och det blir på bekostnad av att se andra delar av världen. Hedvig åker troligtvis hit utan oss nästa gång..
Längtar till vi ska resa till New York.

2010-03-27T19:27:00.000+01:00

För ett år sedan, ganska precis, var jag ute på lokal för första gången efter Bifflunds ankomst. Han var inte vidare värst biffig då utan liknade mest en liten fågelunge. Jag däremot var rätt biffig även om jag upplevde mig som smal och ganska smärt. Min goda vän Louise skulle till och fylla år och hennes vänner hade arrangerat överraskningsmiddag på Strand. Jag var så ute ur gamet att jag trodde till några timmar innan att jag skulle till Hotell Stand på nedre Öfvre. Men det var ju Stand på knivsödern som gällde. På vingliga nervösa och ganska låga klackar struttade jag ner i tunnelbanan i min enmanskropp. Hade smskontakt med Stella så jag inte skulle stå allena och förvirrad någonstans när jag kom fram. Ungefär 12 av Louises vänner var där. Och så kom jag. Som nykläckt ur graviditetsbubblan. Ut i livet. Å, jag fick ett sånt fint välkomnande. Det kändes som att det var min stora dag. Fast det var Louises. På två timmar drack jag två glas vin innan jag rusig och lycklig begav mig hemåt.

Ett år senare är jag återigen nykläckt och rusig. Kom hem igår efter att jag tagit en öl med Mina efter jobbet. Jobbet som gör att det bubblar i hela mig. Kom hem till en sovande Biff. Galen Hepp och en, ja, härlig make. Potatismos och lax. Let's Dance och kaffe. Hedvig somnade i soffan till huvudmassage.

Idag har vi försökt gå på vårutställningen på Liljevachls. Och på konditori. Det blev istället inspektion av ett butikskoncept med en underleverantör och ett besök på Max.
Ett antiklimax i sig, men det gjorde inget, bara det är vi.

Imorgon försöker vi igen.

2010-03-24T22:18:00.002+01:00

Ena veckan saltstänkt på en strand vid Indiska Oceanen och andra veckan med skavsår av att bära skor. Snörvlande efter air condition i Mombasa. Klädkris i parti och minut eftersom mjukisar och morgonrock inte funkar nowdays. Matlåda, kafferast, kvartalsmöte och ett slingrande med måttbandet. Eufori och lycka.
Suckade på kvällen nu åt kaoset i köket och lite varstans, innan jag inser att det inte är min plats imorgon.

Att jag inte får en hel lön förrän den 25e maj kan omöjligen grusa nu.

2010-03-24T21:33:00.000+01:00

Den 13e mars

Halva dagen har snart gått åt. Klockan är halv elva och vi har varit vakna sedan fem imorse. Ryser bara jag tänker på vad klockan är hemma då. Om Ivan ska fortsätta vakna klockan fem kenyansk tid. Tre! Mitt i natten alltså!! Men få se, det kanske går bättre utan moskéer och med en behagligare rumstemperatur. Jag kan inte få nog av att tänka på temperaturen hemma. Skönt inne och friskt ute. Vad jag förstår börjar det bli vår hemma också.

Det är en mulen men ändå varm näst sista dag. Ska köpa några gamla kangas idag och lägga upp taktik för packning resten av dagen.

2010-03-23T20:33:00.001+01:00

Oj.
Stackars den här 30-åriga unga kvinnan. Hon måste ju behöva nya
skor!

2010-03-22T23:21:00.000+01:00

Kom hem från min första -nyp mig i armen- arbetsdag. Hedvig glad, middan avdukad, Biffen sover. Vi ska ha mys. The och charader i vardagsrummet. Pärlhyacinter. Ny fjädring och nya däck till den gamla sittvagnen. Sander med i Facebook. Eldar med den sista veden i kakelugnen.
Living a dream.

2010-03-21T19:32:00.002+01:00

Det är ju fiffigt med självscanningen på Coop. Man gör liksom 2 in 1. Vad som är lite ocharmigt är när
man får avstämning när man handlar för 2567:-.

2010-03-21T15:57:00.000+01:00

Är hemma nu. Står och hänger vid köksbänken som om inget hade hänt. Har en massa opublicerade inlägg på telefonen men de känns helt plötsligt inaktuella.

Imorgon är det jag som går upp i arla morgonstund, råddar frukost till mig och Heppson. Går med jäntan till skolan och sen till jobbet. Och kommer hem till middag på bordet och gosig bebis.
Underbara kontraster.

2010-03-06T18:32:00.002+01:00

En stund ensam vid datorn.

Hedvig är ute en sväng på stan med sin farmor och farfar.

Stranden fick ett besök idag. Jag fortsatte läsa "Kim Novak badade aldrig i Gnesarets sjö" och läser så långsamt det bara går. Under tiden drack jag långsamt en cola. Ljummen. Smsar min bror och ser mig honom framför mig vid köksbordet i Märsta. Undrar om han i sin vildaste fantasi kan föreställa sig hur vi har det. Våra sms handlar om service av en Volvo.

Följer konversationer på Facebook. Försöker få ihop en kväll med några vänner. Det är ack så komplicerat. Utgår från att det kommer landa på en udda vecka. Några vill måndagar. En del fredagar. Tisdagar och torsdagar är upptagna av akriviteter och då återstår onsdagar. Fast inte nästa. Och gången efter det går inte "för då ska jag..." och så fortsätter det. Sist jag skulle på en liknande tillställning, vi var fyra stycken som skulle ses, då tog det ett halvår att få till det. Och så var det över på fyra timmar. I det här fallet är det 8 barn och tre makar som ska pareras också. Jag vill ändå fortsätta att hävda att jag kan när som helst!

Jag längtar efter att längta efter mina barn. Har varit så mycket med dem det senaste året att jag knappt hunnit med det. Efter de kontroverserna jag och Hedvig har, och så pappig som Ivan är verkar det som att de längtar efter att längta efter mig med.

2010-03-02T09:50:00.007+01:00

Igar rensade vi luften har i huset. Skont pa manga satt och vis. Efter det gick jag och Sander till stranden, ensamma. Kom pa det nar vi satt dar under palmbladen att vi faktiskt inte annu varit vid stranden pa tu man hand. Det kandes som for nio ar sedan. Borjade till och med att lasa en bok jag laste da. Skillnaden var val att vi smapratade om Baby Biff och Hepp Hepp mellan de ljumna Cola-sipparna. Promenerade hela vagen tillbaka, kanske en halvmil och kom tillbaka met ett positivt sinne, en plan och en kansla av att faktiskt njuta av tillvaron. Vi har varit lite deppiga och rastlosa. Saknar mitt riktiga liv litegrann, mina vanner, min mamma och pappa och hela min familj. Men nu har vi fatt nu lust igen. Maste det!

Biffen mar battre. Har fatt antibiotika och hostmedicin. Han har inte feber langre, har battre andning men fortfarande rosslig hosta. Pyton att ma pyton i den har varmen. Vi har ocksa omvarderat grejen med att resa med en ettaring. Mitt rad ar - gor det inte. Det ar inte sa farligt, men han kan inte ga, han ar svettig sa man nastan gor honom illa nar man lyfter upp honom, han kan inte vara med vid stranden pga sol och sand (som han garna ater upp) och man kan i pricip bara lamna huset med honom mellan 6-9 pa morgonen och 3-6 pa kvallen, och da nan gang vill han sova. Man vill inte kora med vagnen, sa han maste baras, tungt! Ja, det var nog lite knivigare an vad vi hade tankt. Men han ar en glad skit! och verkar inte bry sig sa mycket. Ar otroligt pappig. Jag far nastan inte ta honom ifran Sanders famn och han bryter ihop om Sander lamnar rummet. Var inne i hans mun och kande efter lite, 4 kindtander! Jo, jag tackar jag!

Hepp Hepp.
Har lugnat ner sig nu efter att Plogenbarnen akte. Omsom lekte de jattebra, omsom var hon irriterad pa dem och tyckte att de var smaungar som bara foljde efter henne. Hon var ju ute pa Shamban for ett par dagar sen. De kom hem en dag innan an vad de tankt eftersom Hedvig rakade trampa pa en koilhallare. Konstigt ord. En liten metallhallare for myggspiraler. Skar upp ett jack i ringtan sa att blodet sprutade. Farmor svor sa det osade. Sar ar ingen rolig grej i det har klimatet. Men de plastrade om Heppe och satte henne pa en asna sa hon fick rida hem. Ser ut att klara sig bra det dar saret.
Avverkar solbocker i ett rasande tempo. Och sa langtar hon efter gardsbarnen och klassen. Men ingen storre nod.

Idag har jag som ambition att virka klart Biffens mossa, for att sedan fortsatta pa min hysteriska stickning. Ja, det ar va vad som ska ske idag. Ska forsoka lagga upp lite bilder ocksa. Far la se hur det gar...

2010-02-26T13:32:00.002+01:00

Nu är vi allena. Packade ihop familjen Plogen imorse. Vinkade lite vemodigt av dem vid kajen. Hedvig o co har inte kommit tillbaka ännu, men de kommer tydligen mot kvällningen.

Baby Biff har feber. 39 grader. Vad är det här? Aldrig sjuk hemma och så det här här. Han snuttade och snaskade på Hedvigs flipflop igår, ja, använd er fantasi och föreställ er vad som var under den. Vet inte om det kan ha med saken att göra. Men så har han också haft såndär evinnerlig bebisförkylning, som man har hemma också. Kanske den håller på att ta ut sin rätt? Det går över.

Sander är ute och köper pasta. Hungrig. Klockan är kvart i fyra i det här landet.

Längtar efter vår honeymoon i Shella. Två nätter själva. Champange på stranden, kokosolja i håret. Ja, det finns ju inte kamomill här, det är kokosolja som is tha shit! Tydligen. Testar och ser om det biter sig på det råttfärgade. Ska då också bunkra upp med tomater, ost och pasta och frossa i det i två dar. Eller förresten, kanske äter på Peponis en kväll. Det där köttet som smälte i munnen. Och då hade vi ändå två barn och hela rövarbandet med oss. Tänk hur det smakar mellan fyra ögon?

När andra åker kan man ändå inte låta bli att längta lite hem. Det vore hyckleri att säga att jag inte längtade hem, men jag vill inte orda så mycket om det då min mor har gjort mig väl införstådd med att jag ska vara väldigt glad att vi är där vi är just nu.
Vad längtar jag efter hemma? Prassliga, torra lakan. Sängen. Duschen. Möjligheten att bli helt ren. Alla kompisar. Det är nog mest dem. Längtar efter att Biffen ska bli mer lätthanterlig. Han är så svettig och har så hög friktion liksom.

Nu ska jag sätta på pastavatten och hoppas på att Sander hittade på någon affär som var öppen, såhär mitt på blankan.

2010-02-25T18:51:00.002+01:00

När katterna är borta, som sagt. Då sitter vi i deras del längst upp i huset. Njuter av en lätt kylskåpskall Tusker Malt. Njuter av flaget på ankeln. Försöker också njuta av svettpärlorna på överläppen. Tänker positivt, att huset alla trappor kommer göra mig gott. Biffen sover och Plogenbarnen äter fruktsallad. Anders är ute och köper stora flätade korgar för tio kronor styck. De ska han ha när han säljer grönsaker på markanden i sommmar. Och minnas Lamu.

Det har varit en exhausted dag. Masaiimarknaden gick åt skogen. Vi blev nästan osams. Men jag inbillar mig att det var en del av skådespelet. Tre gäster åkte idag, med ett SOS-plan till Nairobi. Pojken i familjen hade haft feber och kräkts varannan dag i fyra dagar. Så fort det var okejat från försäkringsbolaget i Sverige gick planet en timme därefter. Hastigt och inte så lustigt var det tre gäster färre. Två till kom sedan på kvällen. Fem av husets gäster går på Svenska skolan i Nairobi och deras föräldrar är här och hälsar på. Min tremänning går (visst) också på den skolan och jag blev genast lite mer creddig bland 18-åringarna. Har aldrig träffat honom.

Mu säger jag gonatt här i tropisk hetta.

2010-02-25T09:01:00.001+01:00

Idag är det svettigt må ni tro. Är helt yr i bollen. Har inget med väder och vind att göra. Teknik. Det handlar om teknik. Har ett otal sidor uppe och försöker kommunicera med CSN, Tele2, radiotjänst, inte vet jag, kanske har jag nåt till God EL. Mitt i alltihopa har värdparet, det vill säga svärföräldrarna dragit på tvådagars utflykt med Hedvig. Vad hände med värdskapet då? Jo, det gick i rakt nederstigande led. Så här står vi med 19 gäster.

Idag, som sagt Plogens sista dag. Sofia sitter just nu och får hennamålade händer. Det är Halima som gör dem, Halima som Biffen varit med två dagar, japp, vi har haft barnvakt! Har inte alls känts helt ok, med tanke på historia och kolonial tid men det har varit svårt att argumentera emot det. Halima och hennes syster Rukiya, de är väl strax yngre och strax äldre än jag, har nästan bett om att få ha honom. De kallar honom Foraha vilket betyder GLAD på swahili. Vi känner att vi vill ge något tillbaka. Pengar är uteslutet. På samma sätt som hemma tar man ju inte betalt när man vaktar varandras barn, när man är vänner. Vilket vi räknas som nu. Det är ju Rukiya som Jelani vill gifta sig med. Funderar på att köpa en jäkligt vass sax till Halima, hon syr också. Har gett Hedvig en liten tunika, ett par byxor och en scarf. Ännu en anledning till att ge tillbaka. DESSVÄRRE är hon inte den bästa hennamålarinnan i stan. Men ändå känner jag om jag INTE köper den tjänsten av henne har jag förbrukat en chans att betala tillbaka. Kanske gör ett par nu som försvinner lagom till att vi ska åka, så kan jag göra nya snyggingar innan jag kommer hem. För det vill ni väl att jag ska ha!? Så jag ser riktigt semesterig ut när jag kommer hem.

Idag var det ju Masaiimarknaden. Laddar med prut. De kan ju bli sura om man inte prutar. Detta skådespel som jag finner så obehagligt. Har redan kollat in ett halsband jag ska ha och ett armband - i giraffhår! Det tycker jag är hur coolt som helst. Påminner om hårslöjden som görs där i Dalarna, är det Våmhus mamma? Fast i Giraffhår då. Finns också en variant i elefanthår. Från den där tofsen i svansen. Shit, tänk att rycka de där håren! För inte tar de väl kol på elefanten?

2010-02-25T08:58:00.002+01:00

24e februari
Go vänner!
Gårdagens spenderades mestadels på en ganska obekväm dhow, ni vet, segelbåten jag tidigare berättat om. Två timmar till Manda Toto, en timmes snorkling, en timmes måltid, en timmes bad, och två timmar tillbaka. Vi var rätt punchiga när vi kom tillbaka. Tre sysslolösa barn hade vi med oss också.

Idag har vi varit på utflykt till en liten by som heter Matondoni där det flätas för glatta livet. I palmblad. Jag och Sofia kände väl att shoppingnerven hade fått vila lite allt för länge så vi gick loss i vart litet stånd. ”Man kan inte ha för mycket av korgar” var vårt mantra och hittade på en massa användningsområden för alla korgar vi ville köpa. Åt lunch där också. Mat på det viset är så jäkla basic och god att man undrar varför man ska krångla till det på annat vis. Vi åt ”Pilau” som är en slags Pilaff, ris, potatis, morot, lök och i det här fallet kött. Och i det här fallet getkött. Och i det här fallet stor sannolikhet gethjärna. Jag åt smått, mest ris och potatis. Bland riset fanns bitar av brosk som jag spottade ut på samma sätt som man spottar ut snus. Vi åt bönor och chapati också. Det är om än ännu enklare och ännu godare. Kidneybönor i nåt såsigt och chapatibröden. Naturligtvis handlar det om hur det inmundigas. Är man jäkligt hungrig och lost och inte tror att det finns nånting att äta blir man ju osannolikt glad för lite bönor och bröd. Och kokosjuice liksom direkt ur nöten. Vi tuffade tillbaka och läste olika Lasse-Maja mysterier, dåliga svenne-deckare och försökte slumra i durken på båten.
Ikväll ska vi äta middag på Lamu House igen. Laddar med tusenlappar. Ser fram emot kött. Nötkött. Imorgon är det familjen Plogens sista dag här och den avslutas såklart med hennamålningar. Få se om jag kanske gör också. Hedvig drar ut på shamban med farmor och farfar imorgon bitti. De ska bo i tält i två nätter och campa.

Nu ska jag ta mig för att ringa telefonbanken därhemma. Bankdosan har pajjat och det ska visst betalas räkningar i minuslandet!

2010-02-20T11:59:00.002+01:00

Vi har drabbats.

Drabbats av den stora virk-febern. Vi lagger upp maskor, eller heter det stolpar? Och sa virkar vi som besatta. Sander ocksa. Just nu en mossa till BabyBiff. I ditt garn Lisa!

Hade skrivit ett tidigare inlagg som forsvann till samma stalle dit uppkopplingen for. Men jag ar glad for att det inte publicerades. Det var sa gnalligt. Nastan raljerande om hur trakigt vi har det. Man far inte uttrycka sig sa nar det utfardas varningar darhemma for snoovadret. Laste nyligen en bok som ocksa innefattade snoovader, darfor kan jag inte riktigt ta det pa allvar.

Nu inleds snart familjen Plogens sista vecka. Da proppar vi den med aktiviteter. Vi aker till den lilla byn pa andra sidan on som flatar allt mojligt, mattor, korgar, vaskor. Det ska snorklas, gas till masaiimarknaden, sommerskan ska besokas och tyg ska inhandlas. Vi ska leta reda pa Sanders pass som han sa sturskt sjalv skulle ta hand om.

Nar Plogarna akt hem har vi tva veckor kvar pa on. Da kanske vi ska ha virk-tavling? Jag och Sander ska aka till Shella och hyra ett hus i tva natter. Tar med mig champangen jag fick av dig Louise! Vi ska fira att vi har varit forlovade i nio ar. Och sa ska vi fira att jag har ett jobb nar jag kommer hem.

Vi ska njuta av kanslan av varm, varm sand. Att kunna ga avkladd och vara varm. Vi ska alska att inte behova bylta pa Biffen overall. Dricka ananansjuice. Fullmane.

2010-02-17T15:00:00.002+01:00

Jag sitter uppe på vårt top top roof och skriver. Betar av lite mail som bör fås iväg. Sparar ner på usb och har sedan en utflykt till internetcaféet vid torget att se fram emot. Tittar snett över min högra axel. Ser kanalen bortom några hustak. Och på andra sidan Manda. Framför mig vajar en palm. Den gör just det – vajar. Till vänster klättrar bouganvillen (har ingen aning om korrekt stavning). De hojtar på marknaden, tuppen gal och moskeén ropar till bön.
Vi har druckit kaffe. Efter det gick vi och drack juice. Sen sa Biffen att han var redo att gå hem. Då tyckte vi att det var bäst att vi gjorde det.
Om två timmar är det mörkt. Myggen kommer och vi sveper in oss i heltäckande kläder och myggmedel. Vi surrar med Anders och Sofia. Kanske vinner vi en varsin omgång av Rummikub.

2010-02-16T19:55:00.002+01:00

En timmes surf kostar 100sh. 50 minuter kostar 120sh. Jag blir nastan beordrad att sitta kvar. Jag vill ju avsluta surfandet eftersom det gar lite for langsamt. Jag gar in pa Falukurirens sajt och brakar med den.
Hedvig och Sander var pa stranden idag. Jag och Ivan var hemma och gjorde sa lite som mojligt. Var ute en stund pa formiddagen, och aven om han kanske har gatt ner ett eller ett par kilon pa grund utav dalig mage och sant ar han tung. Vagnen vagar jag inte ge mig ut med i de tranga granderna. Den ar bra da och da, nar man vet att man ska rora sig pa sea front.
Vi har sovit. Jag har last ut en bok. Vi har tvagat oss, bada luktade surt. Senare pa kvallen efter att Sander kom hem och tog over har jag kopt en klanning som jag inte hade blivit forvanad om det stod "Vero Moda" i. Och en mobiltelefon for 390sek.

Nu ska vi strax tassa hem till huset bakom fortet, kanske ta en ol? Det ar 30 grader varmt och nattsvart ute. Vi kommer kunna se trillioner stjarnor.

2010-02-14T18:30:00.002+01:00

XXXXX Varning XXXXX Textigt!! XXXXX

Jag gor ett forsok att beskriva en dag.
Jag valjer gardagen.
(Men jag forstar, jag gillar inte heller resebloggar)

Jag hade dagen innan, alltsa i forrgar halvt om halvt lovat Maria att jag skulle folja med pa en Cross Country-tavling i lopning som skulle ga av stapeln har pa Lamu. Tio i atta skulle Maria ga fran sitt guesthouse. Jag vaknade kl sju av blojbyte och bebisgnissel. Ar allt som oftast i stort behov av the sa fort jag vaknar. I detta land chaithe. Barn och Sander somnade om men jag stack ut i arla morgonstund. Det ar en valdigt skon tid pa dygnet, tidig morgon och vi tackar Biffen for att han vacker oss sa vi kommer upp och ut. I vanliga fall gar vi ut alla tre, Hepp Hepp brukar grisa kvar i sangen. Men idag, eller igar, gick jag alltsa ut sjalv. Tack vare att jag fatt lanat Marias ena mobil har vi enkelt kunna kommunicera med varandra.

Jag gick till New Star for att vanta pa Maria. (Har hade det varit fint med en bild, men det gar tyvarr inte att frambringa) Jag bestaller in en the och en mandasi, ett brod som liknar en munk i smak, fast utan fyllning och socker, friterat alltsa. Ganska snart okar jag insatsen och bestaller in tva till. Musini kommer. En kille vi larde kanna forra gangen vi var har. Vi dricker the tillsammans. Talar om konstgjord befruktning, adoption och moderna familjer. Maria gor oss sallskap och sorplar i sig en kopp the. Vi sager adjo till Musini och bestammer vagt att vi ska ses senare till kvallen. Jag och Maria gar langs stora gatan, den ar kanske 4 meter bred pa sitt bredaste. Denna tid pa dygnet myllrande. Vi gar tills den overgar i sand och skrap. Vi gar forbi en lite soptipp dar de branner sopor, en begravningsplats dar gravstenarna ar nastintill obefintliga och gravarna ar liksom overtackta av lecablock. Sma shops dar de saljer sotsaker och bananer. Vi har en hjalplig beskrivning som tillslut tar oss till det torg/skolgard/idrottsplats dar starten av loppet ar. Det ar, vad jag forstar olika team fran olika regioner langs Kenyas kust som ska tavla. Juniorer, damer och herrar. Maria hade tankt kvalificerat sig i onsdag, da hon ocksa pysslar med sant men blev dessvarre lite dalig i onsdags nar det loppet var. Ett kvalificeringslopp pa 6 km i 34 gradig stekande sol. Phjuuu. I alla fall. Vi sag de forsta juniordamerna springa. Nagra tjejer kollapsade, herregud, jag forstar det. Maria var nojd med att de sprang pa ungefar samma tid som hon gor. Men vad springer de da samma lopp pa i 15 gradig sval bris??

Vi begav oss tillbaka till stadens karna. Gjorde egentligen inget annat an att ta oss langsamt mot torget. Kopte tva parfymoljor, de som du gillar Mina! Kikade in i en bookstore dar butiksagaran handlade med second handbocker. Han bad oss skriva swedish i de bocker pa svenska sa det skulle bli enklare for honom att sortera upp dem vid senare tillfalle.

Maria fortsatte over torget och jag gick hem. Klockan ar nu halv elva pa dagen.
Har helt och hallet glomt bort vad jag gjorde nar jag kom hem. Det ar blankt. Jo just ja! Biffen gick till sitt swahilihem igen. Jelani som bor i huset anvander Biffen som lockbete i sitt frieri till en kvinna i min alder. Jelani ar 60. Han fick med sig en flaska vatskeersattning, ja det ar sadant han inmundigar nowdays. Plotsligt var jag och Sander utan bebis. Vi tog med oss Hedvig och gick till Bush garden for att gjora laxorna. Hon skriver 2 sidor dagbok varannan dag. Och sa svenska, matte och engelska. Engelska tranar hon pa hela tiden, bestaller mat, ber om hjalp i affarer osv. Maria kommer och gor oss sallskap. Sander kommer ocksa. Vi byter location till Hapa Hapa. Bestaller in spenatcanneloni och pannkaka. Limejuice och Banancholkadshake. Nar nagra timmar gatt beger vi oss hem igen, tar kanske fem minuter att ga. Hedvig ska aka till stranden med farmor och farfar och vi blir helt barnlosa. Vi undrar lite vart Biffen haller hus, Julius, en kille som jobbar i huset kommer upp och ber om Pampers. Han sticker ivag lika snabbt som han kom. Inte alls sarskilt angelagen om att varken vi ska med eller att Biffen ska hem.

Vi gar ut pa stan for att leta present till morgondagens (dagens) ettaring. Det ar inte helt latt, det kryllar inte direkt av pedagogiska CE-markta leksaker har. Vi kommer hem emd en boll tillverkad av gamla flipflops, jag skiktlimmad och sedan karvad, typ, nagra leksaksnycklar jag hittade pa nagot som liknade en loppis, och en skallra som ser ut att ga sonder bara men tittar pa den.

Halv sju kommer Biffen hem (jag vet att han heter Ivan). I sallskap men R kan vi saga, jag vet inte hur hon stavar sitt namn och hennes fyra syskonbarn. Barnen tar vara hander i sina och kysser sedan sina hander. Markligt. R talar bara swahili, men berattar for min svarmor att han sovit i fyra timmar i en kanga uppbunden som en vagga mellan tva sangben. Resterande tva timmar har han lekt och varit glad, tojat och tjimmat. Atit nastan inget men druckit upp allt som sig bor.

Vi lampar over barnen till sina farforaldrar och gor oss vackra infor Marias sista kvall.

Gar och ater middag pa Lamu House, ags av en belgare. Vi ater stek. Dricker dry martini, kallt rodvin och far en limoncello till efterratt. Betalar 9000 shilling for oss tre, och man kan val saga att detta ar det fladigaste stallet pa Lamu efter danskagda Peponis. Det ar sa fiffigt att 1000 shilling ar 100 sek. Mycket bekvamt.
Gar vidare till Petleys. Det enda utestallet liksom. Ar melankoliska over att Maria ska aka. Vi lovar att vi aker hit tillsammans igen. Sander blir hemringd och kilar hemmat. Jag stannar med Maria och Anders en timme till. Musini, jag, och Anders erskoterar Maria till hennes guesthouse.

Jag kommer hem, och avslutar dagen pa samma satt som den borjade, med ett blojbyte.

En ganska vanlig dag har pa Lamu.

2010-02-12T13:13:00.002+01:00

Har precis atervandit fran stranden. Med kraftben. Det betyder alltsa att de ar roda. Vi gick hemifran vid sju imorse, jag, Maria och Hedvig, over sanddynerna och shamban Tung, men inte sa lang tripp pa 45 minuter. Da kom vi fram langt bort pa stranden liksom, en genvag.
Jag vet att det kan verka som en skymf, men jag gillar inte stranden sa varst. Och heller inte saltvatten. Far jag ligga med sanden formad efter min kropp och lasa en bok, hatt och solglasogon, da ar det ju topp. Idag hade jag med mig en 7-aring som bara, bara ville hoppa i vagorna.

Nar man har det pa det har viset, och bara tar det lugnt, da ar det ju inte sa mycket att orda om direkt. Vi dricker var mangojuice, ater garlic prawns, lobster och coconut rice, dricker gudabenadat chaithe, tar en pilsner var tredje kvall och snackar med grabbarna

2010-02-10T10:20:00.002+01:00

(reducerat till två bilder, utan sol och strand, för er skull.)

Den femte februari.

Fjärde dagen. Dålig mage. Missade snorkelutflykten och har spenderat dagen i sängen. Bannat min solbränna, min bubbliga mage och min överkonsumtion av mango. Sander kom nyss hem med Coca Cola och vitt bröd.
Känns som att det var igår vi var här. Dofter, människor, luften, myllret.
Stranden har fått visit. Jag och Maria fick nergrävda fötter, så vi inte skulle bränna fotsulorna, och somnade sött. Hepp o San hoppade i vågorna.
Flygresan gick bra, men var tröttsam. Barnen sov, vi likaså, hjälpligt. Att landa på flygplatsen i Nairobi i gryningsljus. Ljummet. Overkligt.

Den nionde februari.

Vaknade inatt med igensvullna ögon. Va fasiken. De är andra gången det händer mig här. Tröstar mig med att färga ögonbrynen. För att dra uppmärksamheten uppåt liksom.
Sander donar med stereon och vi poppar Regina Spektor.
Vi har fixat barnvakt till den sovande bebisen och ska gå ut och äta solskensfruktsallad. Man blir alldeles yr av solmogenheten.
Hedvig gick till Shela imorse. Det är ca 7 km fram och tillbaka. Hon gick med Kennedy/Kenneth, har inte fattat vad han heter. Han talar bara engelska. När hon gör sådant, då bubblar mitt moderliga hjärta över. De skulle hämta vår bortsprungna hund som tydligen hellre ville vara på det danska lyxhotellet än hos oss…

Den tionde februari

Ganska poänglöst kan tyckas, att skriva en massa inlägg som aldrig skickas iväg, men jag tänker mig att det är bättre än ingenting. Stackars mamma och pappa, har ett mail som bara ligger kvar och puttrar i datorn . Min tanke är att orka låna det lilla modemet från svärföräldrarna en trappa upp, alternativt spara ner på en usb-sticka och gå till ett emailoffice. Men ju mer jag tänker på att pyssla med otroligt långsamma datorer, desto mer osugen blir jag.
Min goda vän Sofia med familj anlände för ett par dagar sedan. De håller på att acklimatisera sig. Idag ska vi ta dem med till Hapa Hapa för att äta lunch, sen tar vi med dem till stranden.

I morse var Sander och Biffen på sin vanliga morgonpromenad och jag gick ut för att möta upp dem på torget. Vi dividerade lite om vi kanske skulle gå till apoteket, om vi skulle kunna köpa medikament för ögoninfektionen och urinvägsinfektionen vi måste ta itu med, utan recept. Vi mötte Jelani, (baba Jelani, captain Jelani) mannen som bor i vårt hus och vän med Chri o Paul sedan 35 åt tillbaka. Han frågade om vi skulle vara borta länge. – nej då, sa vi, -aahh, but then I can take Ivan, sa Jelani självsäkert. Okej okej tänkte vi och lämnade en ganska stolt captain Jelani med mzungubaby i famnen på torget.
Att handla medikament gick hur bra som helst, betalade 65 kr för båda treatmentsen.
Åter på torget kunde vi inte se Jelani. Hm, men han har väl gått hem då? Vi bor väldigt nära torget, ca 2 minuter. Väl hemma träffar vi på Jelani pysslande med något helt annat än att ta hand om vår baby i alla fall. Eeehh, I meet a friend at the square, he wanted to take Ivan home, so he did. He´s a neighbor will soon be back with him… Eeehhh okej, okej, tänkte vi, vi är ju coola liksom, eehhh… Efter en kort stund kom Ivan hem, lycklig, med fem ballonger och alldeles brun runt munnen. Han hade fått choklad! Typ kexchoklad. Klart ungen ska ha godis, de gillar ju det! De skickade med honom fyra hem också.

2010-02-01T17:17:00.000+01:00

Yes! Lets go to Amsterdam!

Och det här var nog det sista inlägget på ett tag... Adjöken!

2010-02-01T10:34:00.002+01:00

Att vakta fyra barn betyder att man är på helspänn hela tiden. Borde jag vara förvånad? 2-åringen, 4½-åringen och 7½-åringen är på övervåningen och jag lyssnar spänt till varje ljud. Uppblandat med radion och tvättmaskinen. Diskmaskinen surrar också. Och tv´n. Snarket från ettåringen och dennes pappa hör jag inte. De vakna barnen är utklädda till Spindelmannen, Läderlappen, Cowboy och Riddare, i en salig blandning.

4½ hour to go.

Väntar på att jag ska ta den sista duschen i varmt vatten. Barberar mig nog då. Ett halvårs skörd.

Kollade på bilderna från Elle-galan igår. Är det bara jag eller...? Är det dresscode - svart? Blev nästan lite fnittrig när jag kollade på bilderna.

2010-01-31T20:47:00.002+01:00

Inkognito i Märsta. Vad gör vi här? Bor vi här?

Vi är hos brorsan, i 36 timmar till. Sen far vi.

Ivan har testat trappen. 2 ggr. Andra gången ramlade han ner från trejde trappsteget. Jäklar vad snabba de är.

Har bakat chokladbiskvier med min svägerska.

Varit i deppiga Väsby Centrum.

Lekt med mina fina brorsbarn.

Dragit benen efter mig.

Och det bästa. Sander hittade glasögonen i den svarta Fjällräven hemma. Vi kör en utvärdering när han kommer hem sedan. Hur kunde de hamna där?

Imorgon tar vi hand om alla ungarna tills de där andra föräldrarn jobbat klart, vid tre-snåret. Sedan blir vi skjutsade ut till Arlandia.

2010-01-31T12:50:00.000+01:00

Väsby centrum. Inte världens charmigaste plats.

Har glömt glasögonen hemma. Kan inte hitta dem någonstans. Sju
veckor utan glasögon känns ofrestande. Jag misstänker min
förvirrade make eller min busige, påhittige son. Skickar Sander till
Söder för att söka igenom våra kvarvarande pryttlar.

2010-01-29T17:19:00.000+01:00

Göttiga före och efterbilder.

2010-01-29T15:09:00.000+01:00

Jaha, ni ville ha en status på hur det går? Det går väl lite si och
så kan man väl säga. Allt förskjuts rum för rum. Allt klart i
sovrum och garderob. Återstår då bara toalett, vardagsrum, liten
hall, kök, stor hall, och ja, sen är det klartt!!

2010-01-29T11:46:00.002+01:00

Det är ful-stökigt överallt, halvfulla sopsäckar, papperskassar med kläder, udda strumpor, vinter och sommarskor huller om buller, packningsekvationer, sunkiga människor, spy-bunkar utplacerade på strategiska platser. Massor som ska ner i källaren, som börjar bli fylld till bredden. Något som ger mig en krypande känsla i kroppen.

Men vi har spytt färdigt nu. Senaste var för ett dygn sen.

Om ett dygn lämnar vi Söder och drar till Märsta, änden på pendeltågslinjen, och kanske världen? Vi hyser in oss två dygn hos brorsan, nära Arlanda och faktiskt på väg. Där ska vi bara glo på tv och vara hålögda. De har skitstora tv:sar och skitmånga kanaler, sånna är dom. Vi har en lite tjocktv bakom dörren i vardagsrummet och tre kanaler. Alltid noga med att inte möblera efter tvn, PK va?

Nu ska vi bara gå och vaccinera oss, skaffa två flytvästar till ungarna, tre små hänglås till väskorna OCH så ska Sander leta rätt på sina hemnycklar. Det sistnämnda det mest avancerade och kommer troligen sluta med ett hejdundrandets gräl i sista sekund.

2010-01-27T22:52:00.001+01:00

Har tappat kontrollen över packningen. Linsvätska, flytvästar och
batterier är kvar. Välling också, 7 paket.

Trevlige ex-grannen Olle kom förbi i förmiddags. Stolpade in precis
när jag vaknat från förmiddagsluren. Vi drack the och talade om
ditten och datten. Olle sa att han skulle äta lunch och frågade om vi
inte ville följa med. Jag såg det som ett utmärkt sätt att komma ut
idag.

Vi åt lunch på ett vegetariskt hak i Söderhallen. Tyvärr beställde
jag in en wok, jag som inte ens gillar wok. För en sekund tyckte jag
att det var något som smakade mögel... Men 'äh', tänkte jag, 'jag
har stålmage!'

Ett dagligt besök på Coop och sedan gick jag hem igen.
När jag klev in i hallen tyckte jag att jag mådde lite illa. Jag mår
aldrig illa, bara sådär, så jag visste ju liksom att det var nåt.

Jovisst. Ett besök på toaletten och sedan flämtande i soffan.
Ivan sov ett tag till, jag ringde och bad Sander hämta Hedvig, jäkla
snöstorm på det!

Däckad. Fan, låt det bara gå över. Och låt det vara
matförgiftning, så resten av familjen klarar sig...

Har druckit en halvliter Cola, fan vad äckligt det känns på
tänderna.

2010-01-26T17:27:00.001+01:00

Innan biodejten med min make tar jag ett glas rött på ett ganska
sjaskigt ställe. Lämnade barnen med Ahlvik. Hon ska därefter frakta
hem dem, ge dem mat och söva dem. Hon är en ganska oerfaren
barnhanterare men jag tycker det är lika bra att köra på. Hedvig är
ju med, det är lugnt, hon kan alla rutiner. Får henne att känna sig
extra viktig också. Få se om jag kan lura Ahlvik att det är en 3-
timmars film så vi kan ta ett glas efteråt också.

Dejten ringde nyss. Stopp på centralbron.

2010-01-25T01:42:00.001+01:00

Helgens aktiviteter, de då man sover lite som man vill, lite hur länge man vill, lite beroende på när man har lust har spårat ur. Halv två. Kan inte sova. Kastat om måltiderna vilket resulterar i att jag är jäkligt hungrig också. Är tvungen att gå upp och äta mitt i natten. Som. Om. Jag. Vore. Gravid. Sanslöst.
Rostar fyra lite till dagarna gamla mackor. Bregott på det. Smältande rinnigt bregott som försöker förklara för mig varför vågen visade vad den gjorde. 5 kg per barn var det en BVC-dam som sa till mig en gång. Hon kan få använda mig som praktexempel.

Testar varm mjölk med lite honung också.
Ska försöka sluta tänka på Lamu, det kan vara det som spökar.

Hur kan man sluta tänka på det här?

www.lamuhouse.net

2010-01-24T20:56:00.002+01:00

Kan någon berätta för mig varför det blir så knasiga radbrytningar när man (jag) mailar ett inlägg från telefonen? (När det inte är på det viset när jag lägger upp bilder, då ska ni veta att jag ansträngt mig, copy pastat kodningar, gått in och redigerat inlägg och hej och hå!)

2010-01-24T02:19:00.000+01:00

Somnade på diagonalen i sängen med benen långt utanför, vilandes på soffans armstöd. Kläder på, linser i. Är återigen i min väns casa. Nu med gott the och bitsocker. Ett gott otippat the är faktiskt Coop Extras Earl grey. 22 spänn för 100 påsar. Mycket mycket prisvärt och gott. Och då är jag både konservativ och lite skitnödig gällande the.
Vaknade upp vid midnatt och är nu ganska pigg. Googlar på Lamu. Längtar till Lamu. Försöker föreställa mig känslan av när kroppen tinar upp. Jag vet att jag kommer uppleva värmen som mycket obehaglig till en början, därefter är det bara att gilla läget. Det är 34 grader dagtid, 25 på natten.

När vi kommer fram kommer vi förmodligen vila middag. Ligga och pusta, 'vi klarade det'. På kvällen lämnar vi barnen till farmor och farfar och går ner till Sea Front. Vi beställer en öl och tycker att den smakar lite konstigt, sött liksom. Vi kommer vänja oss. Barpersonalen hälsar oss välkomna, frågar de sedvanliga frågorna, 'har vi varit här förut? Hur länge stannar vi?' De blir glada när vi säger att vi stannar i sju veckor. Vår första morgon vaknar vi av moskéen kl 5. Man gillar läget där med.

Vet inte hur mycket jag kommer kunna skriva därifrån, även om det var poängen. Och även fast det är jäkligt trist att läsa om när andra är ute och reser.

För alla andra med analytic kan jag ju säga, om det är en prick i Kenya, Lamu - då är det jag! Jag som inte kan släppa Skrytmorsan, Redaktionen, bröderna, exet, och de där mini, linna, försök inte, linnea, cissi, och mammorna. Förmodligen kommer det inte finnas tid eller tålamod att surfa runt.

Imorgon stämplar jag in i familjen igen. Hedvig ska få på bio, med valfri förälder. Ivan får vara hemma med den bortvalda, men det kvittar ju honom.

Är jäkligt jäkligt glad att jag har en av mina bästa vänner på 345 steg hemifrån, den här retreaten har varit sjukt nödvändig. Nästa gång ska jag pricka in när Maria är hemma så jag får ligga sked också.

2010-01-23T15:07:00.000+01:00

Jag vet inte om jag kommer kunna koncentrera mig på kaffet och Mina. Let's dance-Claudia sitter vid bordet bredvid. Och hon snackar dans kan man väl säga.

Lämnade lägenheten, ställde in bregott och mjölk, men sängen bäddade jag inte.

2010-01-23T10:54:00.001+01:00

Har ingen aning om var jag är när jag vaknar. Har aldrig sovit här
tidigare.
Vaknar, somnar om, vaknar, somnar om, tills det osar om elementet och
jag knappt får nån luft.

Har varit på the-jakt och inser att jag ska köpa jäkligt gott the
till min ungmö/heta singelkompis/Ivans gudmor. Och bitsocker, jäkligt
omodernt, ja, men sån är jag!

Bregott och knäcke blir min frukost.

Har inte använt min röst ännu.
Får inte på stereon.
Det. Är. Lite. Tyst. Här.

2010-01-23T02:12:00.001+01:00

Ligger hemma nu. I den här ungmö- lyan jag snacka om tidigare. Har sparkat av mig brallorna i hallen och vänt ut och in på dem.
Fossar i knäckebröd och bregott. Det är sånt man gör.
Ska ta ur linserna och sova till, ja , kanske nio tio?

Först lite mer knäcke!

2010-01-22T22:40:00.001+01:00

Fredagsmys hos Mina. Flyr familjen ikväll och kör rötjut och pasta.
Sover. Det gör jag inte hemma! Kommer vakna i en ungmös lya 345 meter
hemifrån. Frukost, ja, det intar jag var jag behagar.

2010-01-22T12:52:00.000+01:00

Kors i hela taket - this is now! Jag lagar mig lunch bestående av
lök, vitlök, bladspenat, fetaost och pinjenötter. Och pasta.
Som jag har längtat! Det har varit köttfärssåsvecka hos oss. OM det
kommer ta lång tid innan vi gör det igen.

Sen ska jag sy en solhatt till Ivan och det får inte ta en sekund
längre än en timme!

2010-01-22T08:47:00.000+01:00

Känner man att det är kalt? Det är det. Vi plockade ner allt
krimskrams i köket igår, det blev en kartong till hälften fylld av
hemtrevnad.

Så enkelt. (Louise, jag kan komma hem till dig med min kartong!)

Det är fredag och vi ska äta tacos. Jag tycker nästan att det lite
pinigt, det räcker med Let's dance..

En ytterliga sak också.
Det är stopp i toaletten. Känns old school på något sätt,
herregud, hyreshus mitt inne i stan och det händer. Dock har det nog
inget med att göra att det är hyreshus eller vart det är placerat.
Jag tror att pojken på bilden har ett litet klåfingrigt finger med
med i spelet....
Hoppas det löser sig, om man så säger. Tur att jag är
portvaktskärring, har en massa extranycklar till grannarna.

2010-01-20T21:00:00.001+01:00

Och så är det realtid igen.

Har börjat med Bus-behandlingen. Vilken härlig doft såhär i januari! Inte lika härlig i slutet på maj då det råder hysteri. Använder ex ex tremt sällan bus, men just i detta fallet då jag inte vill se sjukt transperant ut när vi kommer till Kenya. Jag är inte vit, jag är gråblå om benen. Det kan ha och göra med den generösa behåringen också.
Jag blir bara brun i Kenya och kommer därför nu få uppleva min tredje genuina solbränna. Kanske jag lyckas hålla den tills solen tittar fram här. Hur länge håller en solbränna? Kan man påverka det?

Gud, det är så nära nu!! Så nära att jag nästan tappar andan. Barnen, Arlanda, passen, adjö till pappa, drag i hela kroppen. Bråttom bråttom i Amsterdam. Middag på planet, barnen somnar, öronproppar i, vi fryser lite med acrylfiltar omkring oss, landar i gryningljus, nästan på savannen. Varmt, men det kommer bli ännu varmare. Visum, klädbyte, köa, landa. Lyfta igen, pyttigt plan, mellanlandar i Malindi, ut. Tanka planet, dofter. Upp igen. Drag i kroppen av känslor som bubblar. Landar på skrovlig bana, trapp ner på marken, Hedvig springer mot farmor som väntar vid flygplatsen som har palmbladstak. O o o troligt varmt. 35c. 45 graders skillnad på ett dygn.

Sen väntar sju veckors vila.

2010-01-20T20:44:00.000+01:00

Är det okej om jag publicerar ett inlägg skrivit för fyra timmar sen?

Här;

Snärjd i tröttheten.

Tömde badrummet på saker och ting vi inte kommer behöva på en vecka. Sparade det som behövs och önskas på resan. Ärligt talat tror jag att man inte behöver något annat dagligen heller. Kanske kan vara läge att glömma bort just den påsen i källaren ett par år och sedan slänga skiten.

Har gjort en runda och inhandlat barnböcker i pocketformat, myggnät till resesängen och allehanda ting på Apoteket.

Hälsade på det önskvärda dagiset i förmiddags. Ligger ungefär exakt 100 steg från vår port, ingen aning, men det är skitnära. Och det verkade tack och lov bra också. Det enda som räknas är personalen. Och maten. Vi har gått sju steg fram och går nu åtta steg tillbaka, känns det. Var så länge sen vi höll på med det där med dagis. Försökte få tag på den köansvariga personen på stadsdelskontoret, men det var ju som ett skämt. Ringde 20 gånger på en kvart sen gav jag upp.

Nu ska jag servera Hedvig och skolkompis - köttfärssås!
Tidig middag, tidig läggning. Mycket ensamtid med Anthon.
------------------------------

2010-01-19T22:58:00.000+01:00

Lägger in nygamla bloggar på telefonen. Har haft dem på datorn tidigare men den använder jag ju tydligen inte längre. Mamamini, Linna Johansson och Försök inte se så snygg ut. De bidrar.

I utkastet fortsatte jag skriva om bitterhet men det blev alldeles för privat och uthängande. Det vill jag inte heller.

Försöker fylla dagarna. Kaffeträffar, skolmöte, middagsgäst, semesterinhandling, rensning inför uthyrning, sömnad, tvätta, 17-årskalas, vaccineringar, luncher.
Till synes en hel del, men det finns många timmar att fylla.

Våren kommer bli något helt annat. Jag måste tro det. Det kommer ljusna och när sedan hösten kommer är vi förberedda. Däremellan en sommar. En sommar jag gärna jobbar mig igenom. Lite insjöbad.

2010-01-19T19:53:00.001+01:00

Kan tyvärr inte skriva något utan att bitterheten ska skina igenom.

Barna vill vara med sin pappa och mamman vill vara utan barna.

11-månadrn är. Krävande. Idag har han hittat toaborsten, det trasiga el-uttaget, ätit sitt bajs och förstört mitt tygutlägg.

7-åringen är. Påfrestande. Humöret skiftar från högt till lågt på en tiondels sekund. Trött. Längtar efter pappa. Sur. Tycker att jag är ap-jobbig.

Fyi.
Barnens pappa, (låter ju kul?) jobbar så in i helvetes mycket just nu. Kommer hem vid midnatt om 'dagarna'. Om 10 dagar börjar hans 8 månaders föräldraledighet. Något vi alla ser fram emot. Mycket.

Lagomt bittert?

2010-01-18T23:40:00.001+01:00

Instruktioner till gudmor.

Man ställer själva objektet på toaletten och låter honom stå och fippla med spolknappen. Samtidigt som man knäpper upp bodyn måste man parera så han inte slänger ner något ömtåligt från hyllan bredvid. Och vara runt om honom hela tiden då balansen är ganska dåligt utvecklad. Vik in bodyn högt upp på ryggen. Ta enkelt av blöjan, med bajs eller ej. Samtidigt, under tiden har man satt på vattnet och ansett att det håller lagom temperatur. Tag objektet över armen och ner med rumpan i handfatet. Tvätta där bort bajs. Man vänjer sig vid känslan av bajs mellan fingrarna, men det är gulligt och själva poängen är att allt ska vara borta när man är klar. Det kan vara lite knepigt om det kommit upp i ljumsk-regionen. Då får man lägga objektet på skötbordet för efterbearbetning. Vid det här laget är objektet otåligt och man måste vara snabb och rolig. Vifta med hårborstar och toarullar. Prutta på magen eller låtsas-nys. På med ny blöja, knäpp bodyn i den position objektet behagar befinna sig i. Upp med objekt och klar!!

2010-01-18T15:01:00.001+01:00

Efter-plugget-fika. På Kaffe. Jag och min förstfödda är fortfarande
vänner, såhär långt in på veckan. Vi har våra duster, återkommer
på torsdag.

Vad som är helt underbart perfekt är dock att vi har en
överenskommelse för denna vecka. Spagetti och köttfärssås hela
veckan. Inget tjafs. Nästa vecka kanske köttbullar o makaroner?
Veckan därefter mango och tonfisk?

2010-01-18T11:11:00.000+01:00

Dagens lunch, ris, ajvar och tapenade.

För övrigt provar jag kläder och fryser. Det är den sortens kläder.

2010-01-17T20:09:00.001+01:00

Bilder från idag om igår.

Nu ska vi se.

Man kan ju inte tjata om i månader att man ska ha 30-årsfest och sedan inte knysta om den.
Jag befinner mig återigen i soffan med benen på bordet. Som för 28 timmar sedan.
48 personer har under tiden strömmat genom hemmet.
En lyckad fest, måste jag ändå få säga. Knaset är väl när det är så mycket folk hinner man inte ägna så mycket uppmärksamhet till varje person som man skulle önska. I köket var det stundom som på krogen, svårt att komma fram. I vardagsrummet satt det mest dalfolk och häckade. I sovrummet tre gravida, och en massa fler. Många var fulla, det var roligt. Jag var mycket sparsam med bålen och klarade mig galant under kvällen, både från grodor och snubbel. Ett glas gick sönder och vid tvåtiden var avdroppningen ganska frekvent.
Halv fyra stöp jag i säng efter att jag fyllt en sopsäck med flaskor och laddat en maskin med disk.

Jag fick så mycket fina och genomtänkta presenter - och ett tal!
Men det finaste var ju att ändå så många kom.

2010-01-16T14:11:00.001+01:00

Sitter i soffan med benen på bordet. Tre mackor i magen. Paralyserad igen. Man har olika sätt att hantera stress. Sander har lämnat barnen hos moster och är nu på inhandlingsrunda. De första gästerna som skulle lämnat hemmet vid tio kom iväg vid tolv så jag känner mig lugn. De åker alltså från Dalarna...

Få se, vad kvar att göra?
Ställa klädställningen i hallen. Duscha. Stryka klänningen. Oj, tre röror, men det tänkte jag att jag skulle lite charmigt och avslappnat pyssla med när de första anländer om ett par timmar. Skära upp bröd. Värma pajer och piroger. Göra bål! Och det är ju lite känsligt, den får ju inte stå och ljumna, måste vänta in isen. Den hoppas jag Sander kommer med i säckar. Putsa krom i badrummet. Nya ljus i stakarna.
Hoppas gästens inspekterar micron och under fläktkåpan för de två ägnade jag en timme åt att rengöra igår.
Testsminkade mig igår också, herregud! för att se om mascaran skulle ligga därunder efter ett tag men kakan höll fint. Vad jag dock blev varse om är att jag har faktiskt blivit äldre. Har två, ja, vad säger man? Är inte så bekant med uttrycket rynkor så jag väljer - veck istället. Inte särskilt djupa men det envisas med att fastna underlagskräm där, vid de tillfällen jag använder det. Och så har jag tunn och mörk hud under ögona. Mjuk mage och väldigt mjuka tomma bröst. Fyra saker som påminner mig om att jag inte är 20. Jag gillar't!! Ändå.

2010-01-15T17:34:00.000+01:00

Då grät jag.

2010-01-15T11:16:00.001+01:00

På kylskåpet:

Jullirullan (koko) och nygifta.

I Kenya för 9 år sen, visitkort från förlovningsringsinköpet.

En treårig tjej och hennes pappa.

Dräktklädda barnbarn och barnbarnsbarn. Och nygift.

2010-01-15T09:46:00.000+01:00

Jag dikterade ett inlägg för mig själv när jag gick och la mig igen.
Om känslan att återigen krypande ner mellan lakan ännu varma efter natten. Lättnaden att höra att faktiskt bebisen somnar in igen, ger upp sitt bökande och gnisslande.

Jag blir väckt av att telefonen ringer. Det är 'laga källaren' som ringer. Sömndrucket svarar jag och får veta att han var nere imorse och jag hade glömt att låsa upp hänglåset, som överenskommet. Fan! Jag flyger upp, in i garderoben, på med gårdagens och förrgårdagens och måndagens kläder. Kutar ner i källaren och låser upp hänglåset, men lämnar det så det ser låst ut. Jag hade egentligen inte bråttom. Har redan förlorat min chans att få källaren lagad innan helgen. Men jag ville snabbt - och ärligt få iväg det där smset med 'Upplåst! Ber om ursäkt igen. Trevlig helg / Karolina.'

Nu ska jag dricka kaffe och mitt kval är om det bli pulver eller press. Har kokat vattnet tre gånger redan.

2010-01-15T00:22:00.000+01:00

Såhär går det när man gör följe in i dimman både på för och eftermiddagsluren. Då är man pigg och alert halv ett på natten. Drog nyss i mig tre Njallor med bregott vibrerandes vid köksbänken. Har skickat Sander i säng efter att han hackat 14 gula lökar åt mig. Hittade inte simglasögona, annars hade jag gjort det själv.

Förbereder inför morgondagen då min vän Matilda kommer hit. Hon ska vara moraliskt stöd då jag gör 150 pytteminipajer.

Hedvig ska följa med en kompis hem efter skolan imorgon.

-men du kommer väl hem till Lets dance va?
-mäh, mamma, jag ska faktiskt ha fredagsmys hos Otto!!

Dåså.

2010-01-14T17:59:00.001+01:00

Hade jag köpt den här på Gryningens Hälsokost hade det känts PK,
lite lyxigt och präktigt. Specialarns superekologiskt liksom.
Men det är inhandlat på Lidl, rakt över gatan. En butik full med
knasiga, eller ja, för mig, okända märken. Amerikanska
fullkornsrostbröd, yeah right! De där läbbiga juicerna, blöjmärken
jag aldrig sett och dito toapapper.
Men så är jag väldigt konservativ också. Blir helt köpt av
tilltalande förpackningar och allt som det står Saltå Kvarn på
köper jag 'för det ser så trevligt ut när man öppnar skafferiet
då'

Nu börjar jag dock förbereda mig på den vargavintern, rent
ekonomiskt, som kommer i vår. Allt osäkert, men med en säkerhet - vi
har många, många loppor mindre i månaden.

2010-01-14T15:23:00.000+01:00

Jag jobbar väl kanske bäst under stress? Har fortfarande inte kommit
ut ännu, jag som skroderade så värst där vid lunch. Jag tog
istället min bebis i famnen och kröp ner under täcket. Den bästa
eftermiddagssoven ever!
Nu ska jag hämta Hedvig om en timme och 35 minuter och innan dess -
allt det där på ocharmiga Lidl.

Nu så!

2010-01-14T11:47:00.000+01:00

Jag vet då hur man festar till saker och ting. Man tänder ljus till
lunch och man stuvar makaronerna. Jag kompenserar myset med att gå
till Lidl efter lunchen. Stackars de som arbetar där, det måste vara
så deprimerande. Jag önskar dem Coop. Men jag ska dit och köpa
grädde jag. Mycket. Och chips. Massor, så mycket som vagnen klarar av
och det torde väl vara en del?

2010-01-13T23:56:00.002+01:00

Via sms agerar jag relationsrådgivningscentral. Jag som varit ihop med min kille i tio år iår. Hon, ja min patient för kvällen är en hon, gillar mina råd och då är det väl bra då.

Annars försöker jag parera frågor såsom 'om man har något jätte jättekulört på sig, får man ha svart kjol då?' Det är som med ungarna på skolan som vill åka hiss med mig, bara för att jag är en vuxen och då är det tydligen ok. Säger man ja till en, då kommer alla andra också. Jag har ju bara två nätta förhållningsregler inför helgens 30-årsevent; dresscode - ej svart. Och inget rödvin.

Golven skulle aldrig palla trycket för x antal gäster skvimpandes rödvin.

Och 'ej svart' visar sig tydligen vara mer ångestladdat än vad jag kunde föreställa mig. Det är väl inte hela världen om man har svarta strumpisar eller nån svart kofta, men frågan är om det är värt att gå ut med ett 'pressmeddelande'' till mina gäster? Ska jag hålla dem på halster? Kommer det bli bråk mellan gästerna, de som slagit knut på sig själva för att ej klä sig i svart och de som trotsar dresscoden?

I söndags när jag hade min familj på besök tog jag upp en klädställning från källaren. Tyckte det var smart, de var ju ändå 16 st. En såndär liten en från Ikea, ni vet. Ha! Hade då rakt inte tänkt på att det är vinterstyle på jackorna såhär års. Min pappas dunjack tog ju för tusan upp en femtedel av utrymmet! Tur att vi har en gros också.

Kanske kan skriva i pressmeddelandet att man inte bara ska hålla sig till dresscoden utan också komma i sin tunnaste vårjacka?

Börjar få orning på rörorna också.

2010-01-13T21:15:00.000+01:00

Jag inbillar mig att det är en härlig kväll. Brasa, mord och
marsipan.

2010-01-12T22:01:00.001+01:00

En klassiker. Ett långt inlägg skrivet som bara försvann.

Det var tjat om vilka röror jag skulle göra och hur rörigt det kommer att bli i köket när dessa röror ska tillagas. Jag önskade mig också tips på röror.

Det var när jag började berätta om att jag har bloggen knuten till Google analytics och kan med andra ord se vart den läses ifrån som Word-dokumentet sa ifrån.

Men sammanfattningsvis så är jag bara sjukt nyfiken på Solna. Det hela var en omskrivning för att få berätta det, att jag var (är) nyfiken alltså.

Nu ska jag gå vidare och Googla om tapenade och sånt.

2010-01-12T13:23:00.001+01:00

Mannen bredvid mig talar sitt tredje språk. Business, han snackar om
pengar. And 'he is travelling in Stockholm'

Cirkeln är sluten. En månad senare och jag är på Coop igen.

Ska gå till finaste barnaffärn i stan, Uni, och be dem plocka fram
sommarhattarna!

2010-01-11T15:40:00.000+01:00

Ivan tycker att jag ser supersmarrig ut med Faces 'matte red' och vill
pussas om och om igen!