Oj. Det var visst inte en vanlig söndag på Skansen. Det är visst Lucia idag. Det blev vi snabbt varse om när vi såg köerna vid entrén. Smockat med folk som ville ha lite stämning. Vi var väl påklädda och hade kaffethermos med oss så det gick ingen större nöd. Uppe vid Solliden där själva framträdandet var var det hysteriskt mycket folk, Agneta Sjödin i högtalarna och kolmörkt, det blev liksom bara för mycket i kombination. Drog ner till karusellerna där det var betydligt lugnare. 
Skansen för övrigt kan man ju ta en måndagsförmidda eller nåt. Folksamlingar som denna gör så att det kryper i kroppen på mig. Och två, i det här fallet, tre ungar på det. 

350 spänn fattigare tar jag mig an tvätten här hemma. 

Hahaha! Jag har Mumin på gårn! Haha. Ja, jag vet, jag har
iittalabutiken på gårn med så jag fattar ju snabbt, men kul!

Vaknade av att vara fullt, fullt utsövd. San gick upp med barnen lite tidigare. Hepp kom in till mig i sängen och lussade. Julmusik strömmade i högtalarna. Fytti farao vad skönt. Hepp o San begav sig till simhallen ganska tidigt. Ivan somnade kort därefter och jag skriver skitlång lista inför resan. Välling, resesäng, solkräm, paraplyvagn, vaccinationer, bankdosor, försäkringskassan. Allt som ska hinnas med innan. Julkappar till syskonbarna. 30-årskalas för släkten. 30-årsfest för vännerna. Plocka ur lägenheter på krimskrams. Byta säng till Hedvig. Byta köksbord.

När mina vänner kommer tillbaka och den lille vaknat ska vi hämta ut lite olika paket på posten (Konsum). Bland annat mina fina underkläder från Hempa. Kanske jag (inte) lägger ut bild på mig i dem? Min barm ser allt annat ut än vad den gjorde på den bilden jag diskret delade med mig av i ett tidigare inlägg.

Ett inlägg påbörjat igår kväll...

Nu har jag det bra. Har klarat av en hel dag och har nog ett par timmar kvar i vaket tillstånd.
Efter att jag praoat klart hos Mina belönade vi oss med en varsin 8-bitars sushi i Gamla Stan. Mina hade samma huvudvärk som jag. Kvällen innan var vi på vernissage på Pub, utställningen var en modefilm, kan man säga. Och fotografier. Baserad och fritt tolkad efter Allra käraste syster. Jag känner alla som var involverade men kan ändå säga helt opartiskt att det var fantastiskt! Vi drack rötjut och virvlade vidare i natten. Fast klockan var bara sju på kvällen. Börjar man tidigt så slutar man tidigt. Klockan tio var jag hemma i min soffa och såg upplösningen av Idolfinalen men stängde av så snart det stod klart vem som vann.

Nu ligger jag alltså som i en liten hög framför brasan. Suger musten ur tröttheten, barnen sover och jag tillåter mig att slumra, vakna, slumra, vakna...