Båda barnen sover. Jag sitter tryckt mot elementet. Sander ringde nyss, han är på väg hem. Lite tidigt ikväll, 22.45. Har tagit ut falukorvsringen ur ugnen, den som är toppad med äpple, lök och riven ost. Potatisen mosad, saken är biff. 

Pannbiff fick vi idag i Krillan. Hos Linda, Hans och Håkan Chokladkaka med grädde och varma hallon. Kan man alltid få ha sådana luncher? Biffen tyckte det vag high life med stekpannor, lampor och blomkrukor på hans nivå. Kanske hittar de pryttlar på knasiga ställen i flera dagar efter vårt besök? 

Isjouren? Eller är det tack vare vädret ett perfekt tillfälle att fixa is själv? Ägnar alldeles för mycket tankar åt kylning av dryck. Allt utom rött vin ska väl kylas? Köpa tjänster, jag tror jag gillar det i det här fallet. Kan väl pyssla med andra saker än att trycka ut is ur dito påsar dagen då det gäller? Eyeliner till exempel, det tar sin tid och kräver en viss fokusering. Vattenfast. 

Mycket kallt möter mycket varmt. Elementet är så hett att man inte
kan ta på det. Nästan. Från fönstret dra det så kallt att
fjärrkontrollens batteri slutar funka om den legat där för länge.

Jävla helvetes munsår.
Vill gärna tro att man flirtar med mig men efter en stund kommer jag
på att det är det där blossande jag har vid truten. Jag vet att det
finns heavy stuff mot det där. Ska ringa min kontakt i Bagis.

Jag känner för att vara bitter och avsluta det hela med en fredagsöl. 

Efter jag jobbat gick jag upp till Södran och hämtade ut biljetter till föreställningen Hedvig ska gå på imorgon. Trasan o Banarne. 
Hemmavid hade allt gått fint men visst är det världens boost när lille Biff håller på att hoppa ur brallorna när han får syn på en. Hepp Hepp var trulig, tvär och dryg. Jobbig första dag kanske. Hon hade frågat en kille i klassen om han tyckte att hon såg ut som en pojke. Han hade svarat ja. Lite flickattribut imorgon kanske? 

Olivköttbullar i ugnen. Kanske 50 stycken, inför middan imorgon. Jag är så jävla präktig. Och jag är så jävla trött på att man -jag- måste vara det för att det ska funka. En fredagsöl på det här va? 

Har precis skrivit ut de elektroniska biljetterna. Egentligen alldeles för tidigt men det är ju det bästa. Och att plocka med passen. Vi får ha med oss sju kollin vardera vägda 10 kilo. Kommer vi behöva 70 kilo med oss? Ivans säng väger typ sju. Välling. Tyg, i form av kläder. Det kommer säkert dra iväg och vips är vi uppe i 70 kilo.
 
Det är mindre än en månad kvar nu. Pirret hålls i schakt med 70 (dagens siffra?) gäster fördelat vid två tillfällen. Och 7, ja ni ser, sprutor kvar att ta. 

Imorgon kommer det en fin tjej till mig. Linnea, en snygg nittonåring som Ivan ska få äran att hänga med under veckan. Hedvig också, men det vet jag inte om jag informerat Linnea om än. Oj! 
 

Min coola unge!

På förbjudetlistan.

1. Att publicera bilder på kladdiga barn i tron om att nån annan
förutom en själv ska tycka att de är söta.

Vi äter i alla fall frukost nu, Biffen har precis avslutat en stor
tallrik med gröt och jag ett stort glas med the.
Hallen lider av sviterna från igår och jag vet att jag inte kommer
känna ro förrän det är klart.
Undrar om det är någon frisör på Götgatan öppen idag.
Klämdagarnas klämdag. Hedvig vill klippa sig kort, alltså kortkort.
Pojkfrisyr. Och det är bäst att smida medan järnet är varmt.

Nä, men välkommen hem till familjen!

Här packas det undan. Sander har fått ett ryck och det är bäst att
låta sig fogas. Är ändå rätt skönt. Vill det sig illa kan man
dock glömma allt bort allt man faktiskt har, i källaren, och tror att
man måste köpa nytt. 35 par nya skor. Sorry, de saknas mig och jag
måste nog köpa nya...

Om 31 dagar åker bi till Kenya. Innan dess kommer jag jobba litegrann. Fylla 30 år. Ha 30-årskalas för släkten och 30-årsfest för mina vänner. De är ca 45 stycken. Vi bor på 69 kvm. Ojojoj. Är ganska nervös för den tillställningen. För hur det kommer att funka. Logistiskt. När det partajet väl är över är det 15 dagar kvar tills vi åker och då är det packa som gäller för hela slanten. Kläderna har jag redan packat, barnas och mina, de ligger prydligt vikta i ikeakassar i sovrummet, vilken sucker alltså. Men det är ingen idé att ha en massa sommarkläder skräpandes i garderoben.

Första januari.
Ska ta och skriva ner i en liten bok allt jag förväntar ska hända under 2010. Ett jobb ska jag då ha. Kanske ny bostad? Och i så fall ska jag ha ett stort allmogeskåp också. Och biarea. Hedvig kommer tappa fler tänder, Ivan kommer få fler tänder. Ivan kommer lära sig gå och Hedvig kommer lära sig läsa ännu bättre. Får man önska att man ska få åka till New York också?

Nyårsafton kl 15.30.
Linser puttrar på spisen men oroa er inte, det blir inte linssoppa
på nyårsafton. Det blir spagetthi och köttfärssås.

Champange på kylning, nån ordning får det väl ändå vara.
Marängswiss till efter, det gillar ju alla. Tveklöst. Och så lite
röbetor och chevrekräm där innan. Säkra kort med andra ord.
Gästerna heter Louise och Johan och det är ett vackert par det.

Förra året surfade jag, ja, mest på Facebook vid tolvslaget. Ett
tips till dem som vill uppleva kompakt ensamhet. Sander och Hedvig
gick upp till Mosebacke och kollade in fyrverkerierna medan jag
vaktade Sanders lille brorson. Och kollade Facebook då. Det var ingen
av min vänner online?!

Sander säger att han i Hepp ska upp till Mosebacke i år igen och om
Biffen sover då... Får jag plats mellan Louise och Johan då i den
obligatoriska nyårskyssen? Eller jag kanske, ja, kan Facebooksurfa
lite som-att-jag-inte-bryr-mig-om-att-de-står-där-och-se-gulliga-ut.
Jag har ju iPhone. Det är lugnt.

Nä, men fy fan. Är det såhär ni har det? När jag först kommer hem
till en tom lägenhet känner jag ro. För en sekund. När jag sedan
varit ensam ett tag känner jag att det är knas. Efter ytterligare en
stund, när jag dessutom har rökt under fläkten känner jag en viss
oro och ett visst obehag. Ingen som bryr sig när jag går och lägger
mig…
Jag minns min lägenhet på Vasagatan. För tio år sedan då jag levde ensam. Det såg ut som en knarkarkvart. Post och reklam låg på hallmattan, skitiga kläder lite här och var. Disk vartsom. Mitt badrum var cerisemålat och det fanns en stringhylla med tidningsställ där. Köket var nytapetserat, jag hade kökssoffa och allmogebord. Kornblå pinnstolar. Det var ju ändå i början på 2000-talet. En 50-talssoffgrupp. Ett teakbord. Rött plåtvitrinskåp från Ikea och två Carl Malmstenshyllor. Min diet, eller vad var det? Bestod i vart fall av rostat bröd och the. En cheeseburgare på väg hem från jobbet. Jag hade ingen dator. Jag hade ingen dator. Ingen Dn. Inga kanaler och få vänner.

Jag är en riktigt riking.

(En make, två barn, Svenskan (tyvärr), tre halvdanna datorer och en skitstädad, oftast, lägenhet. Och en Carl Malmstenshylla kvar.)

Det har kommit till min kännedom att en person jag kanske vill ge intryck på måhända läsa det här.
Hur ska jag då bete mig?
Men du, hej-personen-jag-vill-ge-intyck-på! Vad roligt att du (ponerar alltså) läser.

Jag kommer hem för andra kvällen i rad med en McDonaldspåse. McFeast&co.

Har nyligen sagt adjöken till mina vänner på Nada. Fan vad skönt och ont det är att komma hem till en tom och barnlös lägenhet. Barna sover gott med mormor och morfar i Romme medan vi lever la doce (för en del - skitstressat) vita i stan.


Jag vill göra intyck på er alla såklart.

Är på 30-årsfest. Här synes jubilaren och hanses fru Signe. Pelle
Lindström, vet ni vem det är? Han lirar munspel. Nyss snackade han
örona av mig så jag fick akuthälsa på en ny person. Klockan är
bara halv tie men jag börjar redan känna mig lite trött. Vart tog
raj raj-Karolina vägen?!

Jag är så glad för det där lilla jobbet jag fått, men jag känner inte för att skriva om det. Då kanske det visar sig att allt var en dröm... 

Idag jobbar jag inte. Håller på att röja undan i sovrummet för att uppgradera Hedvigs säng. Ser fram emot att sova bekvämt tillsammans med henne. Och så peppar jag upp för att ge mig ut i snön. Inte för stim och stoj men för vagnkörning. Idag har jag träningsvärk efter skjutandet och släpandet igår. Åkte med kollektiva medel ut till Sollentuna med ungarna. Pappan åkte allena i bilen. Jag avbröt hastigt hans jul-öldrickande när jag steg in i hallen. Mamman behövde både julöl, rödvin och portvin. Det försåg min ingifte danska morbror mig med. Jag kallar honom rätt och slätt -morbror, men jag har förstått att en del tycker att det är knas då han inte är min mammas bror, utan min mosters toyboy. 

Idag åker vi upp till Dalarna och går på 30-årsfest hos en av den bästa av våra vänner. San o jag åker tillbaka på söndag. Ungarna lämnar vi kvar. Kommer vara en konstig och trist lägenhet i tre dagar. Utan barn.   

Åhå. Första dagen på arbetet. Eller, ja, jag är ju inte assistent, inte praktikant, men väl hjälpreda, så arbetet kanske är att ta i... Är helt slut och undrar om alla bloggare undrar vart jag tagit vägen. 63% i batteri kvar efter dagen tyder på ganska dåligt bloggläsande. Förlåt, men jag hoppas aldrig jag kommer mer tillbaka. Vad tror ni är bäst, Blocket eller Tradera? För att lägga ut sina barn alltså? Jisses vad jag skulle vilja ha pensionerade mor och far-föräldrar. Kommer nog inte tänka på något annat än kragar inatt. Godnatt!

Jag vet inte. Men jag känner en viss form av paralyserande glädje. All nervositet och allt pirr förtas av logistiska frågor. Vem tar Biffen när? Men nu är det löst och jag ska jobba i tre, kanske sex, kanske fler dagar. Vad ska jag ha på mig? Nåt där det inte syns hur svettig jag är. Men tillräckligt varmt för att kallsvettas i. Och så lugn, bara lugn.

Nu ska jag distrahera mig ännu mer med att baka pepparkakor med två 7-åringar.

Han fattar ju direkt vad han ska välja, det barnfarligaste!

Morgonkaffe på Coop. Efter att jag köpt både falukorv och kassler.
En riktig föräldraledig typ är jag allt. Ute och köper middagsmaten
i arla morgonstund och tar en kaffe på det.

Det är inte långt ifrån pensionärssysslor det här.

I brist på brö äter jag basmatiris med mangochutney. Var bara sugen
på nåt, vad som helst. Och så hamnade jag på nåns bilder på
Facebook där de var på kinarestaurang och då kickar ju ris-suget in.
Få se vad som kommer här näst. Det finns mandariner, the, vitt bröd
och äcklig marsipan.

Det har inte blivit någon matsedel den här veckan så jag famlar i
mörkret. Idag slapp jag, det var 'klubben'. Imorgon har Hedvig en
skolkompis med sig hem, då har jag ingen lust att provocera. Korv?
Lax? Färs? Kyckling? Phju.

Sedan 15 år (!) tillbaka är jag kär i Robyn. Jag kommer ihåg när jag var ute och red, ja, jag hade en liten ponny på den tiden, och lyssnade på 'Do you really want me' i freestylens radio. Uppe på Nybrobergets topp. Höst och Robyn i skogen. Har träffat på henne några gånger, en gång, så pinsam så jag helst vill glömma, på Halv trappa + gård för tie år sen. Hette det så då? Senast jag skymtade henne var på Bio Rio, tror hon skulle köpa kaffe eller nåt och jag hade precis varit på bio. Jag verkade helt oberörd. Varför gör man så?! Varför sa jag bara inte -
 'jag har gillat dig i halva mitt liv, du är så bra, tralalala!'

Hursomhelst så satt jag och googlade nåt här på morgonkvisten och på något vänster hamnade jag på en modeblogg på Cafes sida. Scrollar, scrollar, scrollar. För att se om jag hittar något som fångar mitt intresse. Och så ser jag Robyn. I MINA strumpbyxor! Jag hinner tänka det. Jag köpte ett par examente likadana för snart två år sen. På nätet. Från England. Love it! Min idol och jag, vi har minsann samma stil vi. Vi har likadana Acneskor också. Och en gång gick jag in i en butik på söder för att kolla på en klänning jag trånat efter i fönstret i veckor. Tror ni inte Robyn står just och provar den klänningen! Hon säger 'förlåt', jag säger att det är 'okej'.
Nu fick jag det bekräftat för tredje gången. 
Återkommer sedan när jag träffat henne i strumpisarna och Acneskorna och vi skrattar åt att vi ser likadana ut och blir best friends forever.