Mitt killhäng.

En långhelg i Köpenhamn. Som går via Oslo till Stockholm. Då vi
missade anslutningen i Malmö blev vi kompenserade med sovkupe i
första klass. Frukost på Royal Viking. Och jag kommer ändå hinna
hem och duscha innan jag går till jobbet.

Vi hälsade på min barndomsvän Magnus. Bodde i hans fina lilla lya
på Norrebro. Badade i kanalen. Åt franskt. Åt italienskt. Åt på
McDonalds. Åt i Christiania. Åt korv. Och rågbröd. Drack vin. Drack
öl. Var ute till två. Och till sex. Och till fem och till två igen.
Och nu räcker det.

Imorgon är det stockholmsliv igen. Sander åker till barnen på landet
och jag stannar i stan och jobbar. Och hoppas på att barnen kommer
till stan snart.

Det var länge sedan jag skrev. Har inte varit vidare värst upptagen
men likaså har det inte hänt så mycket.

Bilden illustrerar mönstermiddag i Enskede. Ost, bröd och (fransk)
cider. Det var en fin kväll.

Jag gör egentligen inget än att sakna mina barn. Debaser, Indigo,
Kåken och vafalls! Ni kan dra. Det enda jag önskar är en biffig
liten biff och en tanig liten banan. Biffen och Bananen. Jag kommer få
dem i övermorgon. 48 timmar med barnen.
Sen, ungarna tillbaka till Dalarna och jag o San på ett tåg till
Köpenhamn.
Jag tror att vi bara ska fika. Det är min ambition. Åka till
Köpenhamn och fika i tre dagar.

September. Vad vore vi utan årstiderna? Utan längtan? Tjocktröja,
halsduk och boots. Och jag har inte ens badat iår.

Jag kan inte låta bli att bli nostalgisk när jag sitter vid min
barndoms busshållsplats. Det är stundom så fint här i Romme. Jag
har legat i soffan i morgonrock under större delen av dagen. Kollat
på amerikanska realityserier. Och inte kunnat sluta. Grävt i frysen
och hittat pappas köttgryta och ett jäkligt vitlökigt potatismos.
Och en halvliter vatten till det. Befinner mig just nu ungefär 500
meter ifrån vart Jay-Z och Beyonce landade med sitt plan för nästan
ett dygn sen. What tha fuck liksom. Han var enorm igår. Det var Mando
också. Och Fogerty. Norrlands Guld gjorde återigen ett bra jobb igår
också.

Om ytterligare ett dygn är jag på tåget tull Stockholm igen. Pissiga
veckor utan barnen. Men då jag ska tänka hårt hårt på att de
plaskar i en ljummen insjö.

En bästis och jag.

I näst intill bara mässingen sitter jag på mina föräldrars
veranda. Jag dricker öl. I utbyte mot festivalbiljetter har jag lovat
att vattna blommor och mata katterna. Då kan jag också passa på att
duscha.

Igår såg vi Robyn. Vilken vilken tjej. Vi såg, eller lyssnade på
Melissa Horn och så drack vi kaffe ackopanjerat av Kent. Man blir ju
lite blasé på festival. 'Jaha, där spelar Lily Allen liksom, äh,
ska vi dra o käka hamburgare?'

Snart ska jag trolleritrollera och byta skepnad.

En midsommartårta som tappades innan den serverades.

Sommar och en jävla massa sol.

Allt (borde vara) toppen.

En bussresa ut till Sollentuna förpestad av curryburgare.

Huvudvärk, ländont (!), magont och yrsel.

Men midsommarhelgen var fin den. Och barnen, för att inte tala om
barnen.

Lite så vi jobbar på midsommar.

Jag börjar få sittsår. Ty jag sitter på en liten trästol ganska
nära tvn.

Jag grät.

Och inbillar mig att jag gör nytta då jag tvättar, ganska
oengagerat, samtidigt.

Jag är hungrig och står helt handfallen inför att jag ska behöva
laga mat, till mig själv.

Kanske jag dammsuger och förlåter mig själv för den här dagen.

Mina barn i Dalarna.

Med storbarnen på Mariatorget.

Men det var då.

Nu i detta nu är vi på en läcker 30-årsfest. Roligt, dans och
sånt. Klockan börjar närma sig tre och det ljusnar.

Vi försökte med Lady Gaga men den gick i tre sekunder innan den blev
utbytt till nåt åttitalig...

Att uttrycka sig kryptiskt är inte min favoritföreteelse. Särskilt
inte när det riktar sig mot en specifik person, som det oftast gör.
Men åh, så jag önskar!

Nog om det. Nya friska tag.

Imorgon är det fest och jag ska klämma ner den här stackars kroppen
i en figurnära klänning. Den här stackars kroppen som önskade att
den vore gravid, så behövde den inte tänka så mycket på själva
formationen. Ett par pansar-håll-in-strumpbyxor och vi ska nog hålla
både mjuka magen och kissblåsan i schakt.

Att komma hem och mötas av den lilla mjuka kroppen och man gråter
förlösande.

Sista dan i ettan. Tårta till frukost och den blomstertid nu kommer.

Nu, sommarregn och övertid. Syr små små osynliga men ändå så
betydelsefulla stygn. Snart klar och då utstämpling.

Jag rasar ihop i soffan i en liten hög. Hemmet var fyllt med svär-
familj när jag kom hem. Det tog musten ur mig.

Jag tänker på min nya svarta klänning, med öppning i ryggen. Och
mina nya jeans som ska komma som ett brev på posten. De två
trettiårsfesterna som hägrar till helgen. Alla kläder jag har under
mina vingar.

Jag tänker på sommarlovet som kommer imorgon, och på sommarens
logistiska problem som vi blundar för.

Och när min familj drar till Dalarna på söndag, då vill jag veckan
därefter bli bjuden på middag hos folk varje kväll. Annars blir det
inget.

Golvet på toaletten gör mig alldeles snurrig. Jag ser i kors och
försöker se om golvläggaren gjort något hemligt mönster. Som man
ser när man stirrar riktigt länge. Jag ser inget. Istället går jag
och gör mig en deluxig youghurttallrik.

Lite nagellack och man är i hamn.

Gårdagen ägnades åt teamworking. Menswear grillade biffar i Enskede.
Jag sa inget, men jag tycker ju kanske att man inte ska Äta Biff. Man
ska pussa på Biffar.

Träffade en Färjantjej imorse. Jag vill tillbaka till Färjan! Kan
man arrangera ett efterhäng?

En sjukt sen lunch. Måste man väl ändå säga när den inmundigas
klockan tre på eftermiddan. Men jag ville vänta in i det sista med
min naturella omelett kryddad med örtsalt. Jag får kaffe och solsken
till efterrätt.

Idag är jag fin. Målade tånaglar, klackskor och brosch.

Vill du känna dig lite snygg på jobbet? Ja, rent av lite fashion. Ha
då inte dina sunkiga springskor på dig, ett par jeanstights från
stort klädmärkes barnavdelning och försöka släta över det hela
med nån sladdrig sak från det fina klädmärket upptill.

Dålig kläd-dag. Imorgon kommer jag vara så snygg att de tror att det
är en ny tjej som börjat. Kommer stolpa omkring i klackar också, det
gör ju faktiskt alla andra.

(Jag såg kollegorna imorse, de hade också sunkiga gympadojjer, men de
hade visst ombyte!)

Såhär rusar vi runt i stan och kollar på lägenheter. En 95a med på
tok för litet kök. Annars fin. Sen då - en 135a (!!!) med på tok
för mycket utrymme. Jag frågade Hedvig vad hon tyckte. 'Lite för
stort' viskade hon som svar. En 135a med rätt stort renoveringsbehov,
om man inte gillar den inrökta doften och färgflagor i taket. En 135a
med en innergård som en bunker och med fönster ur mot Gröne Jägarn.
Häpp! Men dock, 135 kvm och två kändisar i porten. Kommer vi
förtrollas av kvadraten? Och kändisarna? (ser framför mig kommande
måndagsmiddagar där ämnena höjdhopp och film avhandlas)
Äh, det är ändå lång väg till att något ska bli realitet. De
där på 135 ska ju vilja bo på 70 kvm. Och så kanske de ångrar sig
när de inser att det enkom är 69.

Vi har bara tre gröna byten. Snäva önskemål/krav. En till att kolla
på. En jäklit fin 95a.

Ursäkta radbrytningen. Det blir så när jag epostar inlägg.

Vy från mitt läge. Sängläge. Jag kan vila i 45 minuter till, sen
är det melodikrysset.