Jag gillar egentligen inte klagosånger. Klag, klag, gnäll, gnäll. Det finns en mamma på skolan, varje gång man råkar i samtal med henne är det bara tjat och gnat. Jag har börjat att undvika henne.
Nu är det jag som är klagig. Är ensam med ungarna ikväll. Ska ha en plåtning här hemma imorgon och jag känner mig något stressad. Vill gärna vara väl förberedd OCH att inte dammråttorna ska flyga över golvet. OCH att resultatet ska bli finemang. Vi ska plåta jul och mitt hem är fyllt med dofter av lussebullar och pepparkakor. Jag är verkligen ingen julentusiast så det är väl inget skitkul tema såhär i början på oktober.

Ska bli intressant att Sander ska få göra ett studiebesök i mitt liv. Han ska vara hemma med Ivan imorgon, eller ja, de kan ju inte vara hemma så de får väl gå o dra bena efter sig på stan. Tänkte ordna det så att han får hämta på skolan OCH laga middag, och läggning när vi ändå håller på. Själv planerar jag att befinna mig utanför hemmets fyra väggar.

Klockan är 21.11, båda barnen sover. För mig väntar malning av mandlar, det ska tydligen bli mandelmusslor, det sägs vara juligt.