Skomakarn fick ett besök idag. S´s klack lossnade på skon, jag passade på att lämna in mina Acneskor för tredje gången. Denna gång med en lagningskostnad på ca 600:-, vilket i sin tur betyder att de är uppe i nästan fyratusen. Men. De är sköna, och de har klack. Jag lämnade in mammas gröna stövlar också, de gick sönder förra vintern och jag har inte vågat använda dem sen dess. Trodde loppet var kört. Jag älskar skomakare, de har en benägenhet att säga "ingenting är omöjligt". Det är han vid Katarina kyrka jag går till.

Mötte upp Lojs, vi masade oss bort till 7 eleven på Medis där vi i den kyliga höstsolen intog vi våra varma drycker.

Det har varit en faderlös kväll här och är så fortfarnade. Jag sövde Ivan liggande i framstupa sidoläge, upphöjd på en armbåge, balanserande på sängkanten. Ivan sover nedanför oss och tutas i med ersättning om kvällarna. Jag inblillar mig att han sover bättre på det. Men jag vet, han kommer ju vakna kl 02.00 och vilja ha något. Och kl 04.30. Vid den tiden brukar jag kapitulera och han tar plats i mitten.

Köket är uppochner. Hallen likaså. Jag vill bara sitta i fåtöljen, äta min franska nougat, lite the och något överproducerat tv-program. Det kommer jag göra också.