Phjuuuu. Väntar på ett sånt där (livsavgörande) samtal. Det gäller givetvis arbete. Jag försöker att inte ha så stora förhoppningar men kan inte riktigt lura mig själv. Dessvärre har jag varit tvungen att outa det hela då jag behöver göra mig av med Biffen om det hela skulle gå i lås. Blir det inget av med saken måste jag ringa runt och berätta om mitt (inte särskilt stora faktiskt) misslyckande. Är ganska härdad vid det här laget. Än dock är det en mysläskig känsla i kroppen. Som när man väntade på att en kille skulle ringa upp efter ett disco nån gång på 90-talet.