Sitter i soffan med benen på bordet. Tre mackor i magen. Paralyserad igen. Man har olika sätt att hantera stress. Sander har lämnat barnen hos moster och är nu på inhandlingsrunda. De första gästerna som skulle lämnat hemmet vid tio kom iväg vid tolv så jag känner mig lugn. De åker alltså från Dalarna...
 
Få se, vad kvar att göra? 
Ställa klädställningen i hallen. Duscha. Stryka klänningen. Oj, tre röror, men det tänkte jag att jag skulle lite charmigt och avslappnat pyssla med när de första anländer om ett par timmar. Skära upp bröd. Värma pajer och piroger. Göra bål! Och det är ju lite känsligt, den får ju inte stå och ljumna, måste vänta in isen. Den hoppas jag Sander kommer med i säckar. Putsa krom i badrummet. Nya ljus i stakarna. 
Hoppas gästens inspekterar micron och under fläktkåpan för de två ägnade jag en timme åt att rengöra igår.
Testsminkade mig igår också, herregud! för att se om mascaran skulle ligga därunder efter ett tag men kakan höll fint. Vad jag dock blev varse om är att jag har faktiskt blivit äldre. Har två, ja, vad säger man? Är inte så bekant med uttrycket rynkor så jag väljer - veck istället. Inte särskilt djupa men det envisas med att fastna underlagskräm där, vid de tillfällen jag använder det. Och så har jag tunn och mörk hud under ögona. Mjuk mage och väldigt mjuka tomma bröst. Fyra saker som påminner mig om att jag inte är 20. Jag gillar't!! Ändå.