Somnade på diagonalen i sängen med benen långt utanför, vilandes på soffans armstöd. Kläder på, linser i. Är återigen i min väns casa. Nu med gott the och bitsocker. Ett gott otippat the är faktiskt Coop Extras Earl grey. 22 spänn för 100 påsar. Mycket mycket prisvärt och gott. Och då är jag både konservativ och lite skitnödig gällande the.
Vaknade upp vid midnatt och är nu ganska pigg. Googlar på Lamu. Längtar till Lamu. Försöker föreställa mig känslan av när kroppen tinar upp. Jag vet att jag kommer uppleva värmen som mycket obehaglig till en början, därefter är det bara att gilla läget. Det är 34 grader dagtid, 25 på natten. 

När vi kommer fram kommer vi förmodligen vila middag. Ligga och pusta, 'vi klarade det'. På kvällen lämnar vi barnen till farmor och farfar och går ner till Sea Front. Vi beställer en öl och tycker att den smakar lite konstigt, sött liksom. Vi kommer vänja oss. Barpersonalen hälsar oss välkomna, frågar de sedvanliga frågorna, 'har vi varit här förut? Hur länge stannar vi?' De blir glada när vi säger att vi stannar i sju veckor. Vår första morgon vaknar vi av moskéen kl 5. Man gillar läget där med.

Vet inte hur mycket jag kommer kunna skriva därifrån, även om det var poängen. Och även fast det är jäkligt trist att läsa om när andra är ute och reser. 

För alla andra med analytic kan jag ju säga, om det är en prick i Kenya, Lamu - då är det jag! Jag som inte kan släppa Skrytmorsan, Redaktionen, bröderna, exet, och de där mini, linna, försök inte, linnea, cissi, och mammorna. Förmodligen kommer det inte finnas tid eller tålamod att surfa runt. 

Imorgon stämplar jag in i familjen igen. Hedvig ska få på bio, med valfri förälder. Ivan får vara hemma med den bortvalda, men det kvittar ju honom. 

Är jäkligt jäkligt glad att jag har en av mina bästa vänner på 345 steg hemifrån, den här retreaten har varit sjukt nödvändig. Nästa gång ska jag pricka in när Maria är hemma så jag får ligga sked också.