24e februari
Go vänner!
Gårdagens spenderades mestadels på en ganska obekväm dhow, ni vet, segelbåten jag tidigare berättat om. Två timmar till Manda Toto, en timmes snorkling, en timmes måltid, en timmes bad, och två timmar tillbaka. Vi var rätt punchiga när vi kom tillbaka. Tre sysslolösa barn hade vi med oss också.

Idag har vi varit på utflykt till en liten by som heter Matondoni där det flätas för glatta livet. I palmblad. Jag och Sofia kände väl att shoppingnerven hade fått vila lite allt för länge så vi gick loss i vart litet stånd. ”Man kan inte ha för mycket av korgar” var vårt mantra och hittade på en massa användningsområden för alla korgar vi ville köpa. Åt lunch där också. Mat på det viset är så jäkla basic och god att man undrar varför man ska krångla till det på annat vis. Vi åt ”Pilau” som är en slags Pilaff, ris, potatis, morot, lök och i det här fallet kött. Och i det här fallet getkött. Och i det här fallet stor sannolikhet gethjärna. Jag åt smått, mest ris och potatis. Bland riset fanns bitar av brosk som jag spottade ut på samma sätt som man spottar ut snus. Vi åt bönor och chapati också. Det är om än ännu enklare och ännu godare. Kidneybönor i nåt såsigt och chapatibröden. Naturligtvis handlar det om hur det inmundigas. Är man jäkligt hungrig och lost och inte tror att det finns nånting att äta blir man ju osannolikt glad för lite bönor och bröd. Och kokosjuice liksom direkt ur nöten. Vi tuffade tillbaka och läste olika Lasse-Maja mysterier, dåliga svenne-deckare och försökte slumra i durken på båten.
Ikväll ska vi äta middag på Lamu House igen. Laddar med tusenlappar. Ser fram emot kött. Nötkött. Imorgon är det familjen Plogens sista dag här och den avslutas såklart med hennamålningar. Få se om jag kanske gör också. Hedvig drar ut på shamban med farmor och farfar imorgon bitti. De ska bo i tält i två nätter och campa.

Nu ska jag ta mig för att ringa telefonbanken därhemma. Bankdosan har pajjat och det ska visst betalas räkningar i minuslandet!