Vi har drabbats.

Drabbats av den stora virk-febern. Vi lagger upp maskor, eller heter det stolpar? Och sa virkar vi som besatta. Sander ocksa. Just nu en mossa till BabyBiff. I ditt garn Lisa!

Hade skrivit ett tidigare inlagg som forsvann till samma stalle dit uppkopplingen for. Men jag ar glad for att det inte publicerades. Det var sa gnalligt. Nastan raljerande om hur trakigt vi har det. Man far inte uttrycka sig sa nar det utfardas varningar darhemma for snoovadret. Laste nyligen en bok som ocksa innefattade snoovader, darfor kan jag inte riktigt ta det pa allvar.

Nu inleds snart familjen Plogens sista vecka. Da proppar vi den med aktiviteter. Vi aker till den lilla byn pa andra sidan on som flatar allt mojligt, mattor, korgar, vaskor. Det ska snorklas, gas till masaiimarknaden, sommerskan ska besokas och tyg ska inhandlas. Vi ska leta reda pa Sanders pass som han sa sturskt sjalv skulle ta hand om.

Nar Plogarna akt hem har vi tva veckor kvar pa on. Da kanske vi ska ha virk-tavling? Jag och Sander ska aka till Shella och hyra ett hus i tva natter. Tar med mig champangen jag fick av dig Louise! Vi ska fira att vi har varit forlovade i nio ar. Och sa ska vi fira att jag har ett jobb nar jag kommer hem.

Vi ska njuta av kanslan av varm, varm sand. Att kunna ga avkladd och vara varm. Vi ska alska att inte behova bylta pa Biffen overall. Dricka ananansjuice. Fullmane.